Dalarnas stolthet, Leksands IF!

Efter toppmötet mot AIK väntade ännu en tuff match, mot ett stigande Oskarshamn hemma i Tegera arena.

Det var en väldigt konstig historia, där Leksand egentligen gjorde en bra match, precis som mot Södertälje och AIK. Därför var det extra märkligt när det stod 1-5 på tavlan när slutsignalen gick, i synnerhet när Leksand vann skotten med inte mindre än 49-25.

Leksand styrde spelet mer eller mindre genom hela matchen, men Oskarshamn var sylvassa i kontringarna och utnyttjade verkligen de chanser de fick till absolut max. Det vittnar inte minst resultatet i andra perioden om, när IKO sköt 7 skott och gjorde 3 mål, mot Leksands 12 skott och 0 mål.

Innan dess hade dock Jonas Engström gjort 0-1 för Oskarshamn i första perioden. Sedan smällde Jesper Dahlroth in 0-2 efter 03:21 i andra perioden, Jonas Engström 0-3 drygt halvvägs in i matchen och Filip Sveningsson 0-4 01:26 senare. Då fick Axel Brage nog, Jonas Arntzen klev in mellan stolparna och höll därefter nollan, Leksand tog timeout och Thomas Valkvae-Olsen reducerade efter 04:04 i tredje. Närmre än så kom man dock inte och Oskarshamn kunde alltså, trots en bra match från Leksands sida, vinna klart med 5-1, sista målet i öppen kasse.

I övriga matcher vann AIK en tät match mot Pantern inför 2990 personer, 3-2 skrevs slutresultatet till.

Också modo tog nya poäng när man slog Karlskoga i Nobelhallen. Hemmalaget hade 2-1 med några minuter kvar, men då kvitterade modo på straff och så avgjorde Patrik Karlkvist bara 15 sekunder in i förlängningen.

Västerås slog Västervik borta med 2-0, Almtuna slog Björklöven hemma med samma siffror och Södertälje fortsätter att släppa in mycket mål, här förlorade man med 5-4 nere i Karlskrona.

Dagen innan hade Tingsryd tagit, vad jag tror då var, säsongens första trepoängare, när man slog Hästen hemma med 5-3 inför 1463 åskådare och det jublet mina damer och herrar, det var en sådan lättnad i det.

Nu var det över en månad sedan jag skrev här och det dessutom mitt under säsong. Det har nog aldrig hänt under den här bloggens drygt åttaåriga liv, men som jag skrev innan säsongen så hade jag en intention om att skriva updates åtminstone en gång i veckan, men att det viktigaste är lusten och motivationen till att blogga. Den lusten och motivationen har konstigt nog inte riktigt funnits där under den senaste månaden. På något konstigt sätt känns det fortfarande inte riktigt som att jag har kommit in i säsongen och förra veckan var det ju dessutom det traditionella landslagsuppehållet för Karjala tournament.

Nu är matchandet dock igång på allvar igen och det på en mer intensiv nivå än tidigare, för nu spelar Leksand inte mindre än åtta matcher på de kommande dryga två veckorna, men nu ska vi först backa bandet över en månad tillbaka i tiden och ta vid där jag slutade skriva senast. Därefter kör vi några matcher/inlägg, för annars blir det väldigt låmgt om jag ska recapitulera allting i ett och samma inlägg.

So, here we go!

Där jag slutade skriva senast var efter Leksands dittills klart bästa match för säsongen, den i Södertälje, där Oskar Lang hade stor show och där Leksand vann med 6-3.

Därefter väntade ett superhett toppmöte mot AIK på Hovet. Ett AIK som hade förlorat på straffar mot Oskarshamn i omgången innan och nu bara var 5 poäng före Leksand på fjärdeplatsen. Med andra ord, en riktig sexpoängsmatch.

Det blev tyvärr inte den hockeyfest som man hade hoppats på. Trots drygt 5500 åskådare på Läktarna kändes det väldigt avslaget och på isen var det inte heller någon munter historia, inte alls särskilt välspelat, snarare mittzons och Hawaiihockey. Det var 0-0 efter den första perioden och i den andra kunde AIK ta ledningen genom Sam Marklund. Leksand och Jon Knuts kvitterade dock med 10 minuter kvar att spela och det var också resultatet efter 60 spelade minuter och även efter övertid.

Matchen avgjordes således på straffar och där var det Thomas Valkvae-Olsen som avgjorde för Leksand när han var den enda som gjorde mål i den fjärde straffomgången.

2 extremt viktiga poäng för Leksand, som därmed alltså knappade in en pinne på AIK i toppen.

I helgen väntade stormöte för Leksand när man i omgång 4 gästade Övik och Modo. Tyvärr var det bara 4375 åskådare på plats i Fjällräven center, men de som var på plats fick se en fullt rättvis Modoseger. Modo var klart bättre än Leksand. Hemmalaget vann skotten med 38-15, 13-3 i andra perioden. Ändå slutade just andra perioden bara 1-1, efter att Oskar Lang stänkt in 1-1 för Leksand när Modo missade en rensning i egen zon, men strax innan periodvila återtog Modo ledningen och det var en ledning man aldrig släppte, utan istället kunde Lukas Wernblom stänga matchen med sitt 3-1-mål 08:55 in i tredje perioden.

Nej, med det här spelet blir Leksand inget topplag för den här serien, för det här var en riktigt blek historia...

Mest anmärkningsvärt i övrigt från den här omgången var Västerås kross av Pantern. 10-3! Det är mig veteligen första tvåsiffriga resultatet på flertalet år och det ska t.o.m. vara något slags rekord för Hockeyallsvenskan. Man hade nämligen 1-0 efter 16 sekunder, 2-0 efter 01:03 och 3-0 efter 03:31. Då fick Lars Volden i Panternkassen nog och Jonatan Bjurö klev in mellan stolparna. Det var dock inte det som var rekordet, utan det var det faktum att även Bjurö hade fått släppa inte mindre än fyra puckar förbi sig innan den första perioden var över. Det stod alltså 7-0 efter 20 spelade minuter. Det har det gjort tidigare också, Borås hade 7-0 i någon match typ 2008, men det här var nytt rekord för 7-0, nämligen efter 18:26. Då fick Niklas Pavel nog och åkte på ett matchstraff för Pantern. Så snacka om att de 2413 åskådarna i ABB arena fick valuta för pengarna och verkligen fick se något utöver det vanliga i en match som alltså slutade 10-3 till slut.

I övrigt tog Västervik säsongens första poäng när man slog Karlskrona i sudden med 3-2. Darren Novic avgjorde för hemmalaget inför 1331 åskådare.

Tursamt för Leksand tappade även AIK poäng när Vita hästen överraskande nog vann med 2-1 efter straffar. Det var t.o.m. på väg att gå mot 3 poäng för Norrköpingslaget, men med 17:39 på klockan i tredje perioden kunde Johan Larsson kvittera för AIK. På straffar var det dock Christopher Fish som var den enda som gjorde mål.

Södertälje slog dessutom Almtuna med 6-2 och Oskarshamn slog Björklöven med 3-0.

Hästen och AIK möttes även på Hovet i en returmatch igår och då fick AIK revabsch när man vann med 4-1.

Det gör att AIK med en match mer alltjämt toppar tabellen med 13 ppoäng. Modo är ny tvåa med 9 poäng, men då som sagt en match mindre spelad.

Leksand hittar vi nu på femte plats med 7 poäng, samma som fyran Karlskrona

I botten hittar vi fortfarande Tingsryd och Västervik, Västervik med 2 poäng, tingsryd med 1 pinne. Tingsryd och Karlskoga har dock bara spelat tre matcher och möts just i detta nu. Det står 0-0 en bit in i andra perioden. BIK-seger där och laget klättrar från elfte plats till tredje eller fjärdeplats beroende på resultat, Tingsrydsseger och laget klättrar upp från jumboplatsen till tolfte plats.

Som jag skrev igår så kompletterades omgång 3 av Hockeyallsvenskan nu ikväll och för Leksands del innebar det hemmamatch i Tegera mot jumbon Västervik, eller "West bay", inför blott 3164 åskådare, med andra ord en riktigt dålig publiksiffra.

Dåligt såg det också ut på isen, för även om Thomas Walkvae-Olsen gjorde 1-0 efter drygt 18 minuter och Mattias Karlsson ökade på till 2-0 i andra perioden på ett skott utifrån hörnet så var det inte alls övertygande och Västervik reducerade fullt rättvist innan den andra perioden var över.

Därefter fullkomligt sköljde man över Leksand i tredje perioden, hade 10-1 i skott ett tag och kvitterade också till 2-2. Sedan fortsatte man att vara klart bättre än leksand, som absolut inte briljerade på något sätt, snarare tvärtom och därför kom det väldigt ologiskt när Oskar Lang trots allt gjorde 3-2 på ett skott och läge som knappt ens var ett läge eller ens ett skott från början. I ena tekningscirkeln fick han på något sätt iväg pucken i en kampsituation och den satt i nät bakom en annars väldigt bra Viktor Östlund.

Västerås fortsatte dock att pressa och i ärlighetens namn så hade man varit värda minst en poäng i den här matchen, för här vann man skotten med 12-5 i tredje och var klart bättre än leksand. Ändå var det leksand som tog med sig alla tre poäng hem när Linus Persson gjorde sitt första mål i Leksandströjan i öppen kasse fram till 4-2, vilket också blev slutresultatet.

Alla resultat i omgång 3:
Leksand - Västervik 4-2
AIK - Modo 4-2
Karlskrona - Karlskoga 0-1
Almtuna - Vita hästen 1-4
Pantern - Oskarshamn 4-2
Björklöven - Söderrtälje 5-2
Tingsryd - Västerås 0-1 SD

AIK slog ju som bekant Modo på Hovet igår med 4-2 och är nu enda lag på full poäng efter tre spelade omgångar. Karlskrona hade chansen, men då gjorde man inte ett enda mål på hemmais och karlskoga tog en stark bortaseger och klättrar därmed upp till 8:e plats med 5 poäng, samma som Hästen på 7:e och Löven på 6:e. Hästen, som lite överraskande ändå tvålade dit Almtuna ganska ordentligt på bortais och Björklöven, som gick från 2-2 till 5-2 på fem minuter i slutet av matchen, efter en rejäl fight mellan Nikolai Meyer i Södertälje och Christopher Liljewall i hemmalaget som drog ut lite på tiden.

Västerås tog första segern i återkomsten, även om den inte var efter ordinarie tid, men Samuel Ersson i Västeråskassen räddade 30 skott och Lucas Zetterlund avgjorde i spel 4 mot 3 i förlängningen. Västerås håller sig därmed fortsatt över det nedre sträcket, där Tingsryd och Västervik är under. Västervik är nu enda lag utan poäng efter 3 spelade omgångar och leksand parkerar på andra plats i tabellen nu, i och med att KHK nollade.

Två omgångar av Allsvenskan är nu då spelade, AIK och Modo inledde t.o.m. omgång 3 nu ikväll, där AIK tog tredje raka segern när man vann med 4-2 inför 6214 åskådare, AIK's andra raka hemmamatch med över 6000 åskådare. Man hade 6486 i premiären mot Karlskoga, där man vann med 5-2. Så, AIK har onekligen öppnat starkt, både på isen och rent publikmässigt.

Leksand då?
Ja, det blev vinst i premiären hemma mot Tingsryd inför 6132 åskådare som skapade ett väldigt bra drag i arenan. Publikmässigt var det med andra ord toppklass, som det ofta är i Tegera när det är mycket folk, men på isen var det inte jätteövertygande och Axel Brage i kassen räddade stundtals kvar Leksand i matchen. Han gjorde några riktigt svettiga räddningar och det i kombination med Tor Immos och Wilde Bröms kassar räckte för att ta hem säsongens första trea.

Därefter blev det suddentorsk mot Karlskoga i omgång 2, efter att Leksand fullständigt suttit kvar på bussen när matchen drog igång.

1-0 kom efter 50 sekunder och 2-0 efter 02:09. Med tanke på den starten var det ändå starkt att få med sig en pinne från den matchen, men det är givetvis under all kritik att inte alls vara med i inledningen av matcherna sådär.

Axel Brage växte också in i matchen mer och mer och revanscherade sig efter den där lite tafatta inledningen, men toppklass på de här båda insatserna är det inte och det ska det kanske inte vara vid den här tidpunkten heller, men jämfört med AIK så är Leksand en bit efter i nuläget skulle jag säga.

I övrigt då?
Ja, vi kan notera att Västerås inledde återkomsten i Allsvenskan med att bli överkörda av Karlskrona med 5-0. Noterbart till den martchen var att folk från Västerås cyklade från Västerås ner till Karlskrona, efter ett vad i våras när man var på väg att ta steget upp, men det var ingen rolig match man fick se...

Karlskrona fortsatte sedan på segerspåret när man vämde 0-2 till 3-2 borta mot Tingsryd i ett väldigt hett möte inför hela 3450 åskådare i Nelson garden arena. En väldigt häftig inramning av den matchen och matt Carey, i Leksand förra året, presenterade sig också med en kasse där.

Västerås har också tagit sin första poäng när man fick med sig en pinne från hemmapremiären mot Oskarshamn. Joakim Thelin avgjorde för Oskarshamn. Thelin som har inlett fullständigt strålande med fyra kassar på två matcher!

Ett lag som inte har börjat särskilt bra är däremot Vita hästen. Två hemmamatcher har man haft och det har blivit 1/6 poäng. Då är det inte ens mot särskilt topptippade lag, först 1-3 mot Pantern och sedan 3-4 efter sudden mot Björklöven, som förvisso ses som ett hyfsat topptippat lag, men intresset i Norrköping verkar generellt svalt i nuläget, 2087 i premiären mot Pantern och 1939 mot Björklöven. Det är inga vidare publiksiffror och jag tror Hästen får det tufft i år...

Tabellen går inte att säga något om redan nu, men i toppen har vi nu då AIK efter tre matcher med maximala 9 poäng. Därefter har vi Karlskrona och Modo på 6 poäng. Karlskrona har ddock en match mindre spelad. Den spelar de imorgon, då omgång 3 kompletteras med övriga sex matcher. Då möter KHK Karlskoga.

i botten har vi just nu Västervik och Tingsryd, som båda har 0 poäng efter två matcher. Tingsryd möter imorgon Västerås hemma och Västervik har Leksand borta.

Resultaten ser alltså ut såhär i omgång 1 och 2, samt en match från omgång 3:

Karlskrona Västerås 5-0
Leksand - Tingsryd 2-1
AIK - Karlskoga 5-2
Björklöven - Modo 1-3
Vita hästen - Pantern 1-3
Almtuna - Västervik 4-1
Oskarshamn - Södertälje 5-3

Karlskoga - Leksand 4-3 SD
Västervik - AIK 1-2
Modo - Almtuna 4-3
Tingsryd - Karlskrona 2-3
Vita hästen - Björkllven 3-4 SD
Södertälje - Pantern 4-3
Västerås - Oskarshamn 1-2 SD

AIK - Modo 4-2

 

Det är nu som sagt mindre än en vecka kvar innan Leksands herrar möter Tingsryd i ett förhoppningsvis kokande och hockeyabstinenssuget Tegera arena.

Jag kommer vara på plats under den matchen, men först bara lite kort hur jag tänker mig den här blloggens vara eller icke vara under den kommande säsongen.

Min tanke från början var att starta en hockeypodd med fokus på Allsvenskan, ett kort typ magasin där jag gick igenom hockeyveckan som varit. Tyvärr hittade jag ingen som kunde eller ville klippa podd, så det blev inget med den idén den här säsongen heller.

Därför kommer jag fortsätta med den här bloggen även över kommande säsong. Det blir alltså nionde säsongen med den här bloggen som still going strong, även om det inte är lika många och detaljerade inlägg som back in the days.

Förra säsongen bantade jag ner inläggen en hel del jämfört med tidigare. Tidigare höll jag högsta fokus på den liga där Leksand spelade, men uppdaterade även frekvänt kring den andra ligan, SHL eller Hockeyallsvenskan, där Leksand inte spelade. Minns att jag t.o.m. hade en veckosummering av SHL något år när Leksand inte spelade där.

Den bevakningen släppte jag ganska ordentligt förra året, främst p.g.a. tidsbrist, men även för att jag personligen inte riktigt känner samma sug efter att skriva hockey som jag gjorde tidigare. Därför bantades det ner till att nästan enbart fokusera på serien där Leksand spelar, vilket alltså förra året var Allsvenskan, precis som i år.

SHL går att läsa om på så många andra platser tänker jag, så där kommer inte så mycket fokus att hamna heller i år, bortsett från när det drar ihop sig till slutspel och kval framåt vårkanten.

Hockeyettan har jag alltid gillat att skriva om, för det är en liga som inte får särskilt mycket utrymme och som kanske inte intresserar så många om man inte är supporter till något av lagen i serien, men precis som tidigare år kommer jag ha korta uppdateringar av Ettan lite då och då, men bevakningen kommer framförallt att öka efter jul och när det drar ihop sig mot att avgöras i Allettorna och det vankas playoff hit och dit för att till slut utse fyra lag som ska försöka kvala sig upp till Allsvenskan.

Så huvudfokus kommer alltså ligga på Hockeyallsvenskan, med SHL och Hockeyettan som komplement lite då och då.

Uppdateringarna kring Allsvenskan kommer precis som förra året inte bli matchbundna, utan det kan gå några matcher mellan uppdateringarna, men jag har iaf en vision av att göra ett framåtblickande inlägg för vad som väntar under nästkommande vecka, och ett sammanfattande inlägg av veckan som varit, sedan får vi se hur det blir med det i realiteten. Bloggande ska trots allt i första hand vara något kul, inget tvång. Därför blir det uppdateringar när jag helt enkelt känner för det, men kika gärna in här lite då och då, så missar ni inget, det lovar jag!

Har ni tankar, funderingar eller idéer på vad jag kan göra, vad ni vill läsa mer om eller hur jag kan göra något annorlunda, kommentera gärna och lämna feedback, det tar jag gärna emot!

Med det sagt så är det väl inte så mycket mer kvar att säga just nu än att låt säsongen 2018/19 börja!

Med premiären av säsongen 2018/19 bara några dagar bort så tänkte jag gå igenom lite kort hur Leksands premiärer har sett ut under de senaste tio åren. Vi börjar med den senaste premiären och så backar vi bandet mer och mer. Har premiären skett på bortais nämner jag även första hemmamatchen den säsongen, men det är faktiskt bara vid ett enda tillfälle under de här tio åren som Leksand har startat säsongen borta och det var 2009. Annars har det varit idel hemmapremiärer.

Sammanfattningsvis så har Leksand alltså startat nio av de tio senaste säsongerna på hemmais, tio av de senaste elva med årets premiär.

Sju premiärer har varit i Allsvenskan, tre i SHL.

I SHL har det varit fullsatt vid två av de tre premiärerna, mot Brynäs 2013 och mot Djurgården 2016.

I Allsvenskan är den bästa publiksiffran faktiskt från 2009, då i omgång 2 hemma mot Växjö. Då kom det 6 636 åskådare till Tegera. Minst publik var det 2012 när Karlskrona var nya i Allsvenskan. Då kom det 4484 åskådare.

Leksand har förlorat alla tre premiärer i SHL, trots att man tagit ledningen i två av dem, men vunnit alla utom en i Allsvenskan. Det var Örebro som avgjorde sent i premiären 2011 och vann med 4-2.

Totalt har det då sett ut såhär:

2017

Serie: Hockeyallsvenskan
Datum: 20 september
Match: Leksand - Södertälje 3-1
Skott: 31-15

1-0 10:36 David Åslin (M.Ritola, A.Friesen)
2-0 32:24 Alex Friesen (T.Williamsson)
3-0 34:04 Isac Skedung (O.Alsing, M.Ritola)
3-1 52:30 Marcus Bohman (N.Heinerö, V.Andersson)

Publik: 5 819 åskådare.

2016

Serue: SHL
Datum: 22 september
Match: Leksand - Djurgården 2-5
Skott: 20-35

0-1 16:37 Linus Johansson (M.Tellqvist)
1-1 23:44 Fredrik Forsberg (B.Youds)
1-2 26:50 Markus Ljung (J.Tambellini, R.Press)
1-3 30:55 Jonathan Davidsson (L.Vejdemo, V.Varakas)
1-4 31:27 Matt Anderson (J.Tambellini, D.Brodin)
2-4 38:23 Jesper Ollas (E.Castonguay)
2-5 40:58 Calle Ridderwall (E.Johansson, M.Anderson)

Publik: 7 650 åskådare.

2015

Serie: Hockeyallsvenskan
Datum: 11 september
Match: Leksand - Timrå 3-2
Skott: 31-32

1-0 13:05 Janos Hari (B.Montpetit, V.Amnér)
1-1 29:46 Marcus Bohman (N.Bryhnisveen)
2-1 45:07 Fredrik Forsberg (T.Paakkolanvaara)
3-1 58:42 Tommi Paakkolanvaara (L.Bryggman, M.Karlsson)
3-2 59:48 Alexander Lindgren (J.Dahlén)

Publik: 5 597 åskådare.

2014

Serie: SHL
Datum: 11 september
Match: Leksand - Färjestad 1-2
Skott: 28-37

1-0 16:47 Veli-Matti Savinainen (E.Himelfarb, K.Kapstad)
1-1 51:25 Martin Röymark (O.Tollefsen)
1-2 59:03 Joakim Nygård (O.Tollefsen)

Publik: 6 361 åskådare.

2013

Serie: SHL
Datum: 14 september
Match: Leksand - Brynäs 1-3
Skott: 18-37

1-0 07:21 Johan Svedberg (M.Johansson, J. Ryno)
1-1 27:55 Andreas turesson (G.Scott, R.Jakobsson)
1-2 39:53 Andreas turesson (S.Bertilsson)
1-3 54:21 Bill Sweatt (G.Scott, P.Nokelainen)

Publik: 7 650 åskådare.

2012

Serie: Hockeyallsvenskan
Datum: 12 september
Match: Leksand - Karlskrona 5-1
Skott: 49-18

1-0 02:20 Martin Janohls (M.Hurtubise, K.Kapstad)
2-0 22:21 Johan Ryno (K.Kapstad, M.Hurtubise)
3-0 30:09 Mark Hurtubise (K.Kapstad, J.Ryno)
4-0 36:16 Johan Ryno (J.Bergenström, M.Hurtubise)
4-1 49:44 Niklas Johansson
5-1 50:26 Pär Edblom (F.Händemark)

Publik: 4 484 åskådare.

2011

Serie: Hockeyallsvenskan
Datum: 21 september
Match: Leksand - Örebro 2-4
Skott: 30-22

0-1 06:48 Henrik Löwdahl (A.Frisk)
1-1 10:30 Johan Ryno (M.Raffl, P.Prestberg)
1-2 21:48 Johan Adolfsson (R.Olsson)
2-2 38:47 Jon Knuts (H.Andersén)
2-3 59:04 Pär Edblom (M.Keith, J.Adolfsson)
2-4 59:16 Johan Sjödell-Wiklander (C.Strömberg)

Publik: 5 177 åskådare.

2010

Serie: Hockeyallsvenskan
Datum: 15 september
Match: Leksand - Mora 7-1
Skott: 38-24

1-0 10:45 Jens Bergenström (J.Hägglund, K.Källström)
2-0 17:55 David Åslin (K.Olimb, T.Enström)
3-0 23:03 Johan Hägglund (J.Ollas, J.Svedberg)
4-0 23:59 Tommy Enström (M.Karlsson)
5-0 27:37 Jussi Pesonen (J.Alcén, D.Hermansson)
6-0 33:00 Viktor Rask (J.Bergenström, S.Erkgärds)
7-0 36:24 Jens Bergenström (J.Hägglund)
7-1 41:59 Martin Johansson (J.Jakobs, M.Tuokko)

Publik: 6 497 åskådare.

2009

Serie: Hockeyallsvenskan
Datum: 16 september
Match: Västerås - Leksand 2-3
Skott: 31-27

0-1 13:25 Kenny Källström (E.Johansson)
1-1 29:01 T.Forsberg
2-1 30:00 Stefan Hellkvist (P.Öberg, S.Meijer)
2-2 39:46 Oliver Ekman-Larsson
2-3 58:48 Eric Johansson (M.Weinstock)

Publik: ?

Hemmapremiär: 18 september
Match: Leksand - Växjö 4-0
Skott: 27-13

1-0 11:25 Kimo Lotvonen (P.Carlsson, K.Källström)
2-0 16:40 Jesper Ollas (A.Martinsen)
3-0 21:47 Peter Nordström (P.Prestberg)
4-0 43:48 Martin Janohls (D.Åslin)

Publik: 6 636 åskådare.

2008

Serie: Hockeyallsvenskan
Datum: 17 september
Match: Leksand - Troja 10-2
Skott: 40-27

1-0 03:02 Pierre-Edoard Bellemare (J.Hägglund)
2-0 09:56 Mikael Karlberg (J.Huokko, M.Weinstock)
3-0 19:09 Pierre-Edoard Bellemare (M.Karlberg, O.Ekman-Larsson)
4-0 28:09 Pelle Prestberg (M.Karlberg)
5-0 33:21 Markus Jonasén (M.Green)
6-0 39:07 Pelle Prestberg (M.Jonasén, M.Karlberg)
7-0 45:21 Jens Bergenström
7-1 47:20 Pär Edblom (J.Brehmer)
8-1 48:15 Morten Green (P.Ullman, M.Jonasén)
9-1 49:40 Pierre-Edoard Bellemare (M.Karlberg, M.Weinstock)
9-2 53:04 Olof Mårs
10-2 59:52 David Bornhammar (M.Green)

Publik: 5 321 åskådare.

Längre tillbaka i tiden blir informationen väldigt knapphändig, så vi stoppar där. Jag hoppas ändå att ni har fått en stunds trevlig läsning!

Våra blåvita damer har inlett den här säsongen väldigt starkt. Först 9-0 mot SDE, därefter en knapp förlust i lördags mot LHC, 2-3, men snabb revansch igår när man slog samma LHC med hela 7-2.

Det ger alltså 6 poäng och en målskillnad på 18-5 (+13) på 3 matcher och en andraplats i serien.

Serien haltar redan ordentligt, lagen har spelat allt mellan 1 och 5 matcher. Brynäs har bara spelat 1 match och LHC har 5.

Luleå toppar just nu med maximala 12 poäng på sina 4 spelade matcher.

I botten hittar vi Djurgården och Göteborg, båda två med 0 poäng efter 3 matcher, Djurgården med -11 i målskillnad, Göteborg med hela -24.

Leksand fortsätter säsongen med dubbelmöte i Stockholm nästa helg, Djurgården på lördag och AIK på söndag.

J20 inledde sin säsong nu i helgen med 3 matcher på lika många dagar. Tufft så klart, men det blev ändå 4/9 poäng, när man först förlorade 1-3 mot Timrå under fredagen, sedan tappade 2-0 till 3-4 efter sudden mot samma Timrå, Timrås kvittering fram till 3-3 med 59 sekunder kvar att spela. Sedan studsade man tillbaka och slog Modo med 4-1 under söndagen.

Dessa resultat gör att laget nu parkerar på 7:e plats med sina 4 poäng. Det är dock bara 4 poäng upp till serieledande Timrå, men samtidigt bara 4 poäng ner till Mora och Skellefteå i botten, som båda har 0 poäng efter 3 matcher.

J20 fortsätter säsongen med ytterligare två hemmamatcher på fredag och lördag, då i ett dubbelmöte mot Luleå, som just nu är 4:a med 6 poäng.

 

Nu är det bara herrarna vi väntar på och de inleder, som ni säkert vet, mot Tingsryd kl. 19:00 i tegera arena på fredag, be there!

I och med dagens suddenförlust mot AIK i Skoda trophy är Leksands försäsong 2018 färdigspelad och såhär har det sett ut.

Leksand - Sheffield Steelers 2-3
Leksand - Sheffield Steelers 7-0
Leksand - Mora 2-1
Leksand - Frölunda 2-3
Leksand - färjestad 3-6
Leksand - Tingsryd 2-3
Leksand - Västerås 4-1
Leksand - Södertälje 3-2
Leksand - AIK 2-3 SD

Tror jag har fått med alla matcher här.

Det är alltså 9 matcher.
Leksand vinner 4 matcher, förlorar 4 efter ordinarie tid och 1 efter sudden.
Man gör 27 mål och släpper in 22.
Det ger ett snitt på 3,0 mål framåt/match och 2,4 mål bakåt/match.
Ganska jämnt med andra ord.

Nu är det bara försäsong och det går väl egentligen inte att dra några växlar alls av det här, så vi låter det stanna där och går istället igenom matcherna i all korthet.

Leksand inledde med en trip till England och Sheffield, där dubbelmöte med Steelers väntade.

Första matchen var väl ingen hit och det handlade väl mest om att känna på grejerna och komma in i det. Den stora snackisen efter den matchen, som Sheffield avgjorde sent i 3:e perioden, var målburarna, som inte satt fast i isen, utan bara stod uppepå. Det blev med andra ord nästan parodi på det hela när det hela tiden blåstes av för att målburen var ur sitt läge.

Andra matchen för helgen var det inget snack om saken. Leksand städade ganska enkelt av Sheffield med 7-0.

Sedan väntade Daladerby och här fick Leksand lite revansch på Mora efter vårens kvalförlust när man vann med 2-1. Några speciella derbynerver eller liknande tycker jag dock inte att det blir i en sådan träningsmatch. Det är nästan mer nerver i en seriepremiär mot Tingsryd här om knappt 2 veckor, även om detta då var Mora på andra sidan mittlinjen.

Strömstad hockey classic där Leksand, Frölunda och Färjestad deltog genomfördes även i år, eftersom att det var ett så lyckat koncept förra året.

Tyvärr blev det 2 förluster för Leksand, men ändå 2 bra matcher, där man hängde med Frölunda väldigt bra i stort sätt hela matchen och där FHC verkligen fick kriga för den där segern.

Mot Färjestad avgjordes det egentligen under matchens 6 första minuter, varefter Färjestad redan hade 3-0. Det hämtade sig Leksand aldrig ifrån, samtidigt som Färjestad kanske gick ner lite i kvalitet, men resten av matchen spelade lagen iaf relativt jämnt, 3-3. Färjestad tror jag dock kommer bli ett topplag i SHL i år, så att förlora mot dem är absolut ingen skam på något sätt.

Däremot hade jag kanske räknat med en seger mot Tingsryd, men så blev det inte, trots att matchen startade bra med 2-0 till Leksand redan efter 7 minuters spel. Nästan alltså samma sak som mot Färjestad, fast tvärtom. Skillnaden var bara att Leksand inte lyckades hålla det hela vägen. Istället gick TAIF upp till 2-2 i 2:a perioden och avgjorde i den 3:e.

Till sist väntade då Skoda trophy i Södertälje nu i helgen och där blev det vinst mot Västerås med 4-1, efter ett litet ryck från 1-0 till 3-0 i början av 3:e perioden.

Seger blev det också mot SSK igår, 3-2, och idag mot AIK fick man med sig 1 poäng, trots ett massivt AIK-övertag rent skottmässigt, 37-16. Med den skottstatistiken är det ändå ganska bra att få med sig en pinne, och den pinnen räckte dessutom för att vinna turneringen.

Nu handlar det bara om att slipa på det sista, släppa upp träningen litegrann nästa vecka och så kör vi seriepremiär hemma mot Tingsryd nästa fredag!

Leksands trupp inför den kommande säsongen är i princip spikad. Sista pusselbiten in var backen Ben O'Connor, som presenterades förra veckan.

Här tänkte jag i vilket fall ge er en kort summering av hur det ser ut i truppen just nu.

Följande spelare har lämnat för andra klubbar:

Tex Williamsson till Tingsryd
Robin Rahm till Graz 99ers
Daniel Bertov till Rögle
Patrik Norén till Skellefteå
Olle Alsing till Djurgården
Marcel Müller till Kölner Haie
Emil Bemström till Djurgården
Fredrik Forsberg till Bofors
William Wikman till Västerås
David Åslin till Södertälje
Matt Carey till Karlskrona
Alex Friesen till Fischtown Pinguins
Martin Grönberg ny klubb ej klar

Kommentar till detta?
Vissa tapp är tyngre än andra, vissa tapp mer väntade än andra.

David Åslin var utlånad till SSK redan i slutet av förra säsongen, så den var klart väntad. Samma sak med Wikman och Fredrik Forsberg. De båda var också utlånade under slutet av säsongen som var och nu är det egentligen bara att deras kontrakt med Leksand är helt brutna och de tillhör sina nya klubbar helt och fullt. Samtidigt är det lite känslomässigt jobbiga tapp, för Fredrik öste ju in poäng i Bofors och det tror jag han kommer fortsätta att göra även under den kommande säsongen. Wikman tror jag också kommer lossna mer i Västerås och kanske återvänder han någon gång i framtiden, vi får väl se.

Friesen har det varit tyst om sedan säsongen tog slut och någonstans har jag väl inte räknat med honom i nästa års trupp, så det tappet känns trots allt inte så jobbigt, även om det hade varit guld om vår interna poängligavinnare hade stannat i klubben.

Marcel Müller lämnade direkt efter kvalet och det var inte alls oväntat. Det kändes inte som att han ville vara i Leksand ens när han spelade, så det känns på sätt och vis helt rätt och det är ingen spelare jag direkt kommer sakna.

Matt carey har det också varit ganska tyst om och spel utomlands kändes väl som det mest naturliga valet för den gode Carey. Då smäller Karlskrona upp honom. Den känns lite småjobbig faktiskt, att han kommer spela i en klubb vi kommer att möta under den kommande säsongen, men med tanke på vilka spelare Leksand har plockat in och lyckats behålla så kanske det ändå hade blivit svårt för Carey att ta en plats i det laget. I KHK lär han tveklöst få en stor roll.

Daniel Bertov och Patrik Norén känns helt klart som de tyngsta och mest jobbiga tappen. Norén ryktades ju redan innan säsongen var slut till Skellefteå, så blev det också och det är bara att önska honom lycka till i framtiden, för vilken resa han har gjort! Han var ingen spelare som drog blickarna till sig när han var i Leksand första gången. Sedam försvann han till Almtuna och när Leksand värvade tillbaks honom kände jag mig lite tveksam måste jag säga, men som han har växt under de här säsongerna i den blåvita tröjan! Helt klart en av våra absolut bästa och mest pålitliga backar. När han bildade par med Alsing var de grymma båda två, men Norén höll uppe samma nivå hela säsongen, till skillnad från Alsing, som jag inte vet hur nöjda Djurgården känner sig med i nuläget. Han kanske studsar tillbaka när säsongen drar igång, den gode Alsing, men mot slutet av säsongen som var, då var han inte bra i Leksand.

Daniel Bertov hade vi leksingar länge hopp om att trots allt kunna behålla, för förhandlingarna, eller iaf offentliggörandet, drog ut på tiden, men till slut presenterades han ändå av Rögle. Precis som med Norén är det bara att önska honom lycka till under den kommande säsongen, även om det är en tung bricka att ersätta i lagbygget för den kommande säsongen. Bertov och Norén var trots allt, totalt sätt, två av våra absolut bästa backar under säsongen som var och det bevisas väl inte minst av att det är just båda dessa, + Alsing, som kommer spela SHL nästa säsong, eller som åtminstone kommer tillhöra en SHL-klubb.

Martin Grönberg har varit föreningen trogen i hur många år som helst nu känns det som. Han har aldrig tagit de stora rubrikerna, men har gnuggat på, krigat och gjort allt för skölden. Mitt största minne med #22 är när han var den som avgjorde i förlängningen mot Modo i match 3 uppe i Övik 2016. Nu är det dock över och det återstår att se var den gode Grönberg hamnar nästa säsong. Jag vill i vilket fall tacka honom lite extra för allt han har gjort för denna föreningen under alla år!

Vi går vidare och tittar på vilka spelare vi har plockat in:

Axel Brage från Örebro
Ben O'Connor från Sheffield Steelers
Mattias Karlsson från Karlskrona
Daniel Gunnarsson från Karlskrona
Tor Immo från Troja
David Rundkvist från Troja
Thomas Walkvae-Olsen från Södertälje
Linus Persson från Färjestad
Lucas Nordsäter från Färjestad

Dessutom har tre spelare lyfts upp till A-laget från J20:

Axel Bergkvist
Marcus Karlberg
Wilde Bröms

Kommentar till detta?
Spontant känns det väldigt bra och intressant!

Vi hade problem att göra mål under den gångna säsongen. Vad gör man då? Jo, plockar in just det, målskyttar, spelare som har producerat ordentligt på den här nivån tidigare.

Tor Immo, som ju har en bakgrund i Leksand umnder sin juniortid, vann Trojas interna poängliga med 27+13 och Rundkvist slutade fyra i samma interna poängliga med 9+28. Thomas Walkvae-Olsen slutade tvåa i Södertäljes interna poängliga, bakom suveräne Christoffer Bengtsson, med 23+11.

Bara dessa tre stod alltså för 59+53, 112 poäng, under den gångna säsongen!

Dessutom har man plockat in tunga och pålitliga backpjäser i form av både Daniel Gunnarsson och Mattias "Kolan" Karlsson. Inga poängmaskiner direkt, men erfarenhet och trygghet har de båda herrarna och det tror jag blir kanon!

O'Connor har jag ingen koll på alls, men han ska ha öst in poäng i den Brittiska ligan under flertalet säsonger nu. Han skulle dessutom egentligen ha gått till KHL, men det kontraktet bröts av någon anledning och då hamnade han i Leksand istället. Så det blir väldigt intressant att se honom faktiskt!

Det som känns lite oroande i nuläget är väl målvaktssidan. Inget ont om Axel Brage, men det känns lite tunnt med Brage och jonas Arntzen, så där känns det inte helt otroligt att det värvas in någon ytterligare målvakt under säsongens gåmg...

Avslutningsvvis kan vi nämna några väldigt, väldigt glädjande kontraktsförlängningar, som jag verkligen inte trodde vi skulle få till nu när vi spelar kvar i Allsvenskan.

Först och främst är det Mattias Ritola som har förlängt, inte en, inte två utan tre säsonger, dessutom utan klausuler! Hur stort är inte det!!!

Wow, alltså, jag skäms över att jag tvivlade på honom inför den gångna säsongen, att jag inte trodde han skulle stanna då. Inte helt obefogat, men han valde att stanna, ritade på en säsong och nu ritar han på tre till. Det är stort, så jävla stort, och Ritola kommer med stor sannolikhet att skriva in sig i historieböckerna för Leksands del, kanske lite beroende på hur prestationen kommer se ut under de här tre säsongerna, men när man med meriter som Ritto har ändå väljer att skriva på ett så långt kontrakrt för en klubb i andradivitionen i Sverige, då är det stort bara det!

Det stannar dock inte där, för två andra förlängningar som jag absolut inte trodde att vi skulle ro i land var de av Johan Porsberger och Oskar Lang!

Båda dessa herrarna stannar alltså också i Leksand och det är stort det också! Porsberger skulle ju vara vår poängmaskin under säsongen som var, han producerade, men har ännu mer potential, det är jag helt säker på. Lang trodde jag var förlorad för SHL och han ryktades ju starkt till Djurgården även han, men han valde att stanna i Leksand och det värmer enormt mycket!

Dessutom blir vår fjärdekedja som har tagit sig djupt in i många leksingars hjärtan komplett även över den kommande säsongen, för både Martin Karlsson och Tobbe Forsberg har också valt att förlänga. Jon Knuts hade ju redan kontrakt över säsongen 18/19.

Det känns också oerhört bra och totalt sätt så tycker jag det här lagbygget känns väldigt, väldigt intressant. Vi har stabila backar, producerande forwards, krigande och grovjobbande forwards och det enda som känns lite osäkert är som sagt målvaktssidan.

Det var samma sak jag kände inför den gångna säsongen också och då värvades mycket riktigt en ytterligare målvakt in under säsongen och det tror jag, som jag skrev ovan, inte är helt otänkbart att det görs även den här säsongen, men vem vet, Brage/Arntzen kanske gör en överjävlig säsong, men det är upp till bevis!

MrMadHawk definierar skillnaden på "supportrar" och "åskådare".
Han gör det väldigt bra, så jag saxar över det och ger er det här också:

1. Supportrar.
Stödjer sitt lag i med och motgång. Går inte runt och velar om man ska se matcher, eller om man ska förnya säsongskort. Sedan finns det också supportrar som inte har de ekonomiska möjligheterna, bor långt ifrån, etc. Men man vill till varje pris stödja. Det är så att säga utgångstanken.

2. Åskådare.
Det här är den typen av besökare som är, just det, åskådare. Vill ha en egen upplevelse. Betalar för att se bra spelare, och betalar för att se prestationer. Vill ha dyra spelare, stora namn, som slår högt. Men tänker väldigt lite på vad man själv ska bidra med.

Kommentar till detta?
Jag tror Leksand har en ganska stor andel "supportrar". Jag själv skulle helt klart kalla mig supporter när det är Leksand som spelar. Sedan kan jag givetvis vara "åskådare" i andra matcher, där jag är så att säga mer neutral, men när det är Leksand, då är det supporterskap som gäller. Hade jag bott i Leksand eller Dalarna, då hade säsongskort varit givet och även nu är bland det bästa jag vet att stå på Norra, det är en sådan kärlek, gemenskap och magisk stämning där, det ger rysningar bara av att kliva ut där innan match, det är något helt enormt.

Det finns dock supportrar som slår mig. Vet att det finns folk som åker uppifrån typ Boden för att se hemmamatcher i Tegera. Det är respekt om något, bara att lyfta på hatten och låta sig imponeras!

Enligt MrMadHawk kommer det att införas 5 större regelförändringar till den kommande säsongen. Han skriver:

"Joel Hansson är ansvarig för domarna på förbundet och han berättar att det sker fem större förändringar jämfört med tidigare.
Dessa är, enligt Hansson, följande:

* Lag som felar på tekning efter icing, får stå kvar.
– Om vi har en icing, har vi märkt att på efterföljande tekning kan man skicka fram en back på tekningen, för att dra ut på tiden. Då ska domaren inte skicka bort den spelaren, utan domaren ska släppa pucken. Den man skickar fram får helt enkelt ta tekningen. Avsikten med att inte kunna byta vid en icing är att laget som pressar på ska tjäna på det och vi ska få ett snabbare spel och snabbare matcher. – Däremot är regeln som vanligt att man kan fela en gång vid varje tekning, men sker det en gång ytterligare, i samma tekningssituation, så kommer det ge två minuters lagstraff.

* Spelare som tappar hjälmen får sätta på den igen, om den knäpps korrekt.
– Inga konstigheter egentligen. Men det är framförallt i tre mot fem som vi vill ge ett lag som har en spelare som tappar hjälmen, möjlighet att knäppa den och inte tvingas till byte, så laget står kvar med två spelare på banan.

* Ackumulerande GM, likt fotbollens gula kort för att ytterligare nå fula händelser och situationer.
– Här vill vi komma åt så kallade straff som inte påverkar matcherna. Om man skickar ut en spelare med tio sekunder kvar och som gör något, och det står 5-1 i matchen, så saknar det betydelse, utan blir endast en sak för protokollet. Istället kommer detta då att hänga med under säsongen, som en varning. Gör samma spelare eller ledare en handling, så blir det avstängning.

* Tredjemålvakt i förbundsserier.
– SHL har haft detta på prov under en säsong. Nu ska det ske i alla förbundsserier, dam och herr. Det ska vara en säkerhet och trygghet för lagen att kunna ha en tredjemålvakt om man önskar. Det blir oseriöst att en back eller forward ska behöva byta om till målvakt.

* Förtydligande kring spelare i målgården, samt fighting/roughing.
-Vi har förtydligat detta något. En liten störning på målvakten ska inte behöva ge ett straff. Så vi kommer snarare att se beslut, där vi inte dömer mål, och så behöver det inte innebära utvisning.
– När det gäller fighting och roughing, så kan roughing nu endast ge två minuter. Allt annat är fighting. Det innebär att ett slag med upprepning eller ett slag utan handske per automatik är fighting. Fighting är lägsta straffet två plus två minuter, och så kan det bli antingen fem plus game, eller match penalty.

Joel Hansson uppmanar alla hockeyintresserade att titta i regelboken. Det finns totalt tjugo förändringar som gjorts inför den kommande säsongen. Men det är enligt Hansson dessa fem punkterna som är lite större förändringar."

Det var över 2 månader sedan jag skrev här senast, det har varit mer eller mindre högsommarvärme hela maj och hockeysäsongen känns väldigt långt bort. Det här är dessutom ganska inaktuellt numera och jag tvivlar på att någon av er läsare kommer läsa detta, för det har ni säkert redan gjort i media för över en månad sedan, men jag tänkte i viilket fall ta SM-slutspelet i hamn, so, here we go.

SM-semifinalerna var jag framme vid, där Skellefteå ställdes mot Djurgården och Växjö tog sig an Malmö. Ett Malmö som alltså återigen skrällde sig vidare från kvartsfinalerna, kanske inte lika stor skräll som när man slog ut just Växjö förra året, men väl en skräll, även om jag personligen hela tiden hade varnat för Malmö. Nu var det i vilket fall chans till revansch för Växjö och för Djurgårdens del var det första semifinalspelet sedan 2010, då man också tog sig till final mot HV71, där man sedermera föll när Teemu Laine avgjorde för Jönköpingslaget.

Det var dock då det. Nu är nu och hockeyfebern började gro på allvar i Stockholm och det kändes som att det var länge sedan den var så het just i Stockholm, kanske med tanke på att både Djurgården och AIK har haft några tunga säsonger här på slutet, men nu blommade det alltså ut och vilka matcher vi fick se mellan Djurgården ock Skellefteå!

Matchserien slutade 4-2 i matcher till Skellefteå med följande resultat:

Djurgården - Skellefteå 3-4 SD
Skellefteå - Djurgården 6-1
Djurgården - Skellefteå 3-1
Skellefteå - Djurgården 3-2 SD
Djurgården - Skellefteå 2-1
Skellefteå - Djurgården 6-2

Första matchen var så klart oerhört viktig och när Skellefteå och Jimmie Eriksson tryckte in det avgörande målet efter drygt 10 minuter av 4:e perioden, tystade 8102 åskådare på ett smockfullt Hovet, då fick Västerbottningarna direkt ett momemtum i den här matchserien.

Det momentumet krymte ju inte direkt efter krossen med 6-1 i match 2. Djurgården var visserligen klart bättre i 1:a perioden, vann skotten med 11-6, men fick inte hål på Joni Ortio. Istället var det Sebastian Olsson som gav hemmalaget ledningen i 2:a perioden och i 3:e perioden rann det sedan iväg, även om Patrik Lund reducerade till 2-1 för djurgården efter att Henrik Hetta gjort 2-0 för Skellefteå. Oscar Möller gjorde 3-1 och Sebastian Olsson 4-1 inom loppet av 38 sekunder. Djurgården gjorde iaf ett tappert försök, plockade Reideborn, men det hjälpte inte. Skellefteå satte 5-1 i öppen kasse och sedan stängde Bud Holloway butiken med 6-1 knappa minuten senare och Skellefteås momentum hade växt sig ännu större.

Djurgården reste sig dock i match 3, då det återigen var knökfullt på Hovet och det jublet mina damer och herrar, det jublet när Linus Johansson satte 1-0 för Djurgården halvvägs in i matchen, det var enormt! När Markus Ljung sedan gjorde 2-0 18 sekunder från periodpaus kröp ljudnivån upp ytterligare några snäpp inne i den gamla isladan. Niklas Bergfors ökade sedan på till 3-0 bara 43 sekunder in i 3:e perioden och det reste sig aldrig Skellefteå ifrån. Ett övertag hade man visserligen fortfarande, men nu var det Djurgården som hade kommit in i matchen och hade lite av ett momentum inför match 4.

I match 4 såg man också ut att gå mot 2-2 i matcher. Hade man gjort det, då vet jag inte hur den här holmgången hade slutat. Det är mycket möjligt att Djurgården då hade tagit över och gått segrande ur den. Nu lyckades Skellefteå på något sätt resa sig i 3:e perioden och hämta upp det 0-2-underläge som man hade hamnat i, efter att Mikael Ahlén och Jonathan Davidsson gjort varsin kasse för Djurgården. Oskar Möller och Henrik Hetta var det som reducerade och kvitterade för Skellefteå och i förlängningen var det sedan Pontus Petterström som avgjorde för Skellefteå, som då alltså hade 3-1 i matcher och kunde avgöra nere i Stockholm 2 dagar senare.

Det gjorde man dock inte, för i en tight match i en kokande, sjudande och vibrerande Globen kunde Djurgården hålla undan och vinna med 2-1, efter att Tim Söderlund först gett Skellefteå ledningen genom ett väldigt märkligt mål knappt 3 minuter från paus i 2:a perioden, men där Linus Hultström bombade in 1-1 9 minuter från slutet och nästan fick Globen att kapitulera, varefter Patrik lund petade in 2-1 4 minuter från slutet. då var det inte långt bort att taket lyfte. Jäklar vilken ljudvolym!

Matchserien levde alltså vidare, men i match 6 tog den slut. Skellefteå vann med 6-2, men egentligen var det inte alls så ojämnt som siffrorna visar. Det var egentligen bara några minuter i 2:a perioden som förstördew det hela för Djurgården, för resten av matchen spelade man jämnt med SAIK. Mellan 05:58 och 13:30 i 2:a perioden gick Skellefteå dock från 0-0 till 4-0 och där avgjordes ju definitivt matchen. Djurgården orkade inte resa sig från det och Skellefteå är därmed i sin 7:e SM-final på de senaste 8 åren. Det är imponerande! Djurgården har dock gjort en strålande säsong. Till skillnad från Malmö var Djurgården inte ett lag jag trodde så mycket på inför säsongen, men man har tuggat på hela vägen, slutar 2:a i grundserien och jag tror man har något väldigt bra på gång där i Djurgården.

Vilka skulle då få möta Skellefteå i finalen?

Svaret blev Växjö, som fick revansch på malmö och vann den här matchserien med 4-0 i matcher, med följande resultat:

Växjö - Malmö 3-2
Malmö - Växjö 0-3
Växjö - Malmö 3-1
Malmö - Växjö 1-2 SD

4 raka matcher för Växjö alltså och det var 2 huvudsakliga faktorer till det. Målvaktsspelet och Elias Pettersson. Viktor Fasth växte verkligen ut till den där världsmålvakt som han faktiskt är. Jag tycker inte han glänste överdrivet under grundserien, trots att han var en av seriens bästa målvakter, men här gjorde han verkligen skillnad. Samtidigt bjöd Elias Pettersson på hockeygodis efter hockeygodis. Vilka mål han stod för, inte minst avgörandet i match 4, där han rundade kassen och lade in pucken köksvägen. Wow! Bara han stod ensam för 3+2, men han skulle kommma att växa ännu mer i finalserien. Här hade han lite svårt att hitta in i sin vanliga rytm och sitt vanliga avslappnade och briljanta spel, men det satte sig mer och mer och som sagt, i finalserien skulle han glänsa ännu mer. Malmö gör återigen en bra säsong och jag tror man är på god väg att etablera sig som en toppklubb i svensk ishockey. Det är bara synd att publiken inte kommer till Malmö arena i större utsträckning än vad den gör. Här var det 7724 resp. 8652 åskådare på plats och då är det ändå SM-semifinal. Som lag gör redhawks dock en grym insats och laget känns gediget byggt. Patrik Sylvegård har verkligen fått ihop det där och jag blir inte förvånad om Malmö är där uppe och hugger nästa år också.

Finalserie mellan Växjö och Skellefteå alltså, repris på finalserien från 2015. då vann Växjö. Det vet ni alla att de gjorde även den här gången, men det tar vi i nästa inlägg.

I näst sista omgången av kvalserien upp till Allsvenskan så var det ju i princip klart att Västerås var tillbaka i Allsvenskan, efter ett år i Hockeyettan. Man var 6 poäng före 3:an och 4:an, Borlänge och Huddinge. Dessutom var Vässtervik 5 poäng före båda desa, så saken var i princip klar inför omgång 9, men inte helt klar i teorin och därför kunde det ändå vara viktiga matcher kvar.

Såhär gick det i omgång 9:

Västerås - Troja 2-3 str
Huddinge - Piteå 2-1 str
Borlänge - Västervik 0-3

Västerås tog 1 poäng, Västervik tog full pott, samtidigt som både Huddinge och Borlänge tappade poäng. Därmed var saken klar. Västerås var 5 poäng före Huddinge och Västervik var gick då upp i ledningen av serien och var 6 poäng före Huddinge. Saken var alltså helt klar. Västervik håller sig kvar i Allsvenskan till nästa säsong och Västerås är tillbaka igen.

Det var hela 4 505 åskådare på plats i ABB arena och trots att det blev förlust i sudden, efter att Fredrik Johansson både reducerat och kvitterat för Västerås, efter att ett desperat Troja gått upp till 0-2. Troja behövde ju 3 poäng för att ens ha chansen att ta en plats bland de 2, samtidigt som Västervik förlorade. Nu hände inget av det och även om Sebastian Benker blev matchhjälte för Troja så var det ändå alla Västeråsfans som gick gladast från arenan.

Även Västerviks fans uppe i Borlänge, om där nu fanns några tillresta fans, drog nog en lättnadens suck när Jonas Fransson höll nollan och Jörgen Karterud x2 och Emil Wahlberg såg till att Västervik kunde vinna med 3-0 inför 912 åskådare i Borlänge ishall.

Så mycket folk var det inte på plats i Huddinge och Björkängshallen, trots att hemmalaget fortfarande hade chansen att nå Allsvenskan och att det var säsongens sista hemmamatch. Ändå kom det bara 283 personer. Tråkigt. Visst, Huddinge är inget publiklag, men fler än 283 personer tycker man att det borde komma till säsongens sista hemmamatch.
Huddinge vann dessutom med 2-1 efter straffar, när Alexander Anderberg blev matchhjälte i straffläggningen.

Det gjorde att tabellen såg ut såhär efter 9 spelade omgångar:

1, Västervik 19p +10
2, Västerås 18p +7
3, Huddinge 13p -5
4, Troja 12p +5
5, Borlänge 11p -4
6, Piteå 8p -13

Vi säger därmed också grattis till Västervik och Västerås, som båda spelar i Allsvenskan nästa säsong!

2 omgångar återstår nu av den hypeerjämna och intressanta kvalserien upp till Allsvenskan och efter omgång 8 kan vi mer eller mindre gratulera Västerås till återkomsten i Allsvenskan, även om det i teorin är möjligt att de fortfarande ska missa. Det är ungefär samma läge som Leksand var i inför matchen mot Rögle i kvalserien 2013, risken att missa fanns i princip, men den var i det närmaste obefintlig och lite så är det för Västerås nu också. Man är nämligen 6 poäng före både Borlänge och Huddinge på 3:e och 4:e plats i tabellen. De båda har dessutom sämre målskillnad än vad Västerås har, men som sagt, helt 100% klart är det inte.

Såhär gick det iaf i omgång 8:

Trojja - Borlänge 5-6 SD
Västerås - Huddinge 6-0
Piteå - Västervik 1-2 str

Riktigt starkt av Västerås att krossa Huddinge med hela 6-0 och det gjorde ju inte direkt målskillnaden sämre. Man har nu +8 mot Huddinges -6. Alexander Lindelöf och Marcus Bergman gjorde 2 mål var och så satte veteranen Conny Strömberg, som ju dessutom har ritat på för ytterligare en säsong i Västerås, en kasse och Oskar Pettersson avslutade målskyttet med 16:31 på klockan i 3:e perioden. Mycket folk var det också på plats i ABB arena, 4 101 åskådare.

Tyngre gick det för Troja, som inte låg bra till innan omgång 8 med sina 9 poäng och inte blev det bättre av att Borlänge gjorde 0-1 efter 14 sekunder och gick upp till 0-2 innan Tor Immo kunde reducera för Troja. Borlänge drygade dock ut ytterligare innan perioden var slut och i 2:a perioden bytte man först målvakt, men stackars Johan Nielsen höll bara nollan i 01:08 innan Borlänge hade gjort 4-1. Då tog Troja timeout och reduceringen kom också senare i perioden, men det stod ändå 2-5 på tavlan inför den 3:e perioden och det var tyst som i graven i Sunnerbohov. Då gav sig Troja fan på att de iaf skulle ge sig själva en chans. Tor Immo reducerade efter 01:52, han gjorde 4-5 bara 2 minuter senare och vips så hade Troja vittring igen. Kvitteringen kom också, efter 17:37 satt 5-5 i nät bakom Marcus Hellgren och 14-4 i skott i 3:e perioden gav onekligen utdelning. Med tanke på det så var nog Troja relativt nöjda med 1 poäng, men den där bonuspoängen hade kunnat bli väldigt viktig. Nu var det Borlänge som tog hand om den, efter att Adam Byström-Johansson avgjort i förlängningen. Därmed ser det trots allt fortfarande väldigt mörkt ut föt Troja, som alltså är 6 poäng bakom Västervik på 2:a plats, med just 6 poäng kvar att spela om. Troja måste altså gå rent och Västervik får inte ta en enda poäng. Det kan gå, men jag tror det ska till mycket för det. Dessutom måste man förbi både Borlänge och Huddinge på vägen. Därför hade den där extrapoängen varit extremt viktig för Troja, eftersom att man då hade passerat båda dessa lagen i kraft av bättre målskillnad än vad Huddinge har.

Både Huddinge och Borlänge har dock fortfarande chansen att ta sig förbi Västervik. Man är 5 poäng bakom, efter att Västervik tappat poäng uppe i Piteå, trots att man vann skotten med 33-17. Joel Wennström var dock strålande i Piteåkassen och räddade poängen åt sitt Piteå, men till slut fick han ändå kapitulera, när Christopher Fish avgjorde i den 8:e straffomgången och såg till att Västervik fick med sig bonuspoängen hem och det var också en poäng som gör att man får lite mer marginal jämt mot Huddinge och Borlänge.

Tabeellen ser nu i vilkert fall ut såhär med 2 omgångar kvar att spela:

1, Västerås 17p +8
2, Västervik 16p +7
3, Borlänge 11p -1
4, Huddinge 11p -6
5, Troja 10p +4
6, Piteå 7p -12