IK Pantern degraderas av ekonomiska skäl
Idag blev det klart att IK Pantern inte spelar i Hockeyallsvenskan nästa säsong.
Man låg under lupp redan inför säsongen som var, men fick den gångna säsongen och fram till 31 maj på sig att ordna upp saker och ting rent ekonomiskt.
Det var man också nära på att göra, men det räckte inte hela vägen och IK Pantern degraderas nu ner till, i bästa fall, Hockeyettan.
Det är alltid tråkigt när ett lag tvångsdegraderas på det här sättet, oavsett vilken serie det handlar om. Vi har tidigare sett AIK, Björklöven, Asplöven och Borås göra det och nu är det alltså Panterns tur och risken är nog tyvärr ganska stor att det går för Pantern som det har gått för Asplöven och Borås.
AIK och Björklöven har lyckats repa sig och klättrat uppåt i seriesystemet igen. Det är stora klubbar med resurser på ett helt annat sätt än lilla Asplöven och Pantern.
Asplöven har inte varit i närheten av att kvala upp till Allsvenskan igen efter att man degraderades och nu i vintras tvingades man ju t.o.m. gå i konkurs och börja om från början.
Borås har inte heller varit i närheten av att gå upp i Allsvenskan igen, tvärtom har man rasat ytterligare, även om man nu väl förvisso har etablerat sig i Hockeytvåan, men upp till Allsvenskan har jag svårt att se att man ska ta sig igen inom överskådlig framtid.
Samma sak är det med IK Pantern. Nu vet vi inte vilken serie de kommer tillhöra under den kommande säsongen, men en klubb med så otroligt små resurser har fruktansvärt svårt att gå hela vägen. När man väl lyckas göra det så gäller det att hålla kvar vid den livlinan, för ramlar man ur igen, ja, då kommer man med stor sannolikhet inte tillbaka igen, iaf inte inom de närmsta åren.
Nu får istället Almtuna den där platsen i Allsvenskan till den kommande säsongen och man räddas därmed kvar i serien med minsta möjliga marginal, även om inget lag så klart vill tilldelas en plats i en serie på det sättet.
För Almtunas del, som var 5 sekunder från att säkra kontraktet på sportslig väg tidigare i år, men där AIK kvitterade med 19:55 på klockan och där man sedan ramlade ur Allsvenskan när Kristianstad avgjorde i förlängningen i den tionde och sista omgången av kvalserien, gäller det nu att bygga ihop ett slagkraftigt lag för Allsvenskan, något man givetvis kan göra, men som man ligger efter en bra bit med jämfört med de andra lagen i serien.
Almtuna är väl kanske inte heller det sexigaste laget och Gränbyhallen är det nog inte många utifrån som älskar, men jämfört med Pantern och typ 300-400 personer på Malmö isstadion, så tror jag nog ändå de flesta är överrens om att det här ändå blir ett lyft för Hockeyallsvenskan som serie, även om det som sagt aldrig är roligt när det sker på det här sättet.
Vi hälsar i vilket fall Almtuna välkomna tillbaka till Hockeyallsvenskan igen och önskar IK Pantern lycka till med omstarten av sin verksamhet!
Man låg under lupp redan inför säsongen som var, men fick den gångna säsongen och fram till 31 maj på sig att ordna upp saker och ting rent ekonomiskt.
Det var man också nära på att göra, men det räckte inte hela vägen och IK Pantern degraderas nu ner till, i bästa fall, Hockeyettan.
Det är alltid tråkigt när ett lag tvångsdegraderas på det här sättet, oavsett vilken serie det handlar om. Vi har tidigare sett AIK, Björklöven, Asplöven och Borås göra det och nu är det alltså Panterns tur och risken är nog tyvärr ganska stor att det går för Pantern som det har gått för Asplöven och Borås.
AIK och Björklöven har lyckats repa sig och klättrat uppåt i seriesystemet igen. Det är stora klubbar med resurser på ett helt annat sätt än lilla Asplöven och Pantern.
Asplöven har inte varit i närheten av att kvala upp till Allsvenskan igen efter att man degraderades och nu i vintras tvingades man ju t.o.m. gå i konkurs och börja om från början.
Borås har inte heller varit i närheten av att gå upp i Allsvenskan igen, tvärtom har man rasat ytterligare, även om man nu väl förvisso har etablerat sig i Hockeytvåan, men upp till Allsvenskan har jag svårt att se att man ska ta sig igen inom överskådlig framtid.
Samma sak är det med IK Pantern. Nu vet vi inte vilken serie de kommer tillhöra under den kommande säsongen, men en klubb med så otroligt små resurser har fruktansvärt svårt att gå hela vägen. När man väl lyckas göra det så gäller det att hålla kvar vid den livlinan, för ramlar man ur igen, ja, då kommer man med stor sannolikhet inte tillbaka igen, iaf inte inom de närmsta åren.
Nu får istället Almtuna den där platsen i Allsvenskan till den kommande säsongen och man räddas därmed kvar i serien med minsta möjliga marginal, även om inget lag så klart vill tilldelas en plats i en serie på det sättet.
För Almtunas del, som var 5 sekunder från att säkra kontraktet på sportslig väg tidigare i år, men där AIK kvitterade med 19:55 på klockan och där man sedan ramlade ur Allsvenskan när Kristianstad avgjorde i förlängningen i den tionde och sista omgången av kvalserien, gäller det nu att bygga ihop ett slagkraftigt lag för Allsvenskan, något man givetvis kan göra, men som man ligger efter en bra bit med jämfört med de andra lagen i serien.
Almtuna är väl kanske inte heller det sexigaste laget och Gränbyhallen är det nog inte många utifrån som älskar, men jämfört med Pantern och typ 300-400 personer på Malmö isstadion, så tror jag nog ändå de flesta är överrens om att det här ändå blir ett lyft för Hockeyallsvenskan som serie, även om det som sagt aldrig är roligt när det sker på det här sättet.
Vi hälsar i vilket fall Almtuna välkomna tillbaka till Hockeyallsvenskan igen och önskar IK Pantern lycka till med omstarten av sin verksamhet!
VI ÄR TILLBAKS!!!
Jajjamen, äntligen! Tredje gången gillt mot Mora och Leksand är nu tillbaka i SHL!!!
Detta efter att August Berg av alla människor avgjort i förlängningen i match 5.
Innan dess fick vi återigen se ett Mora som tryckte på i den första perioden och ett Leksand med Axel Brage i spetsen som försvarade sig på topp och det var för tredje matchen i rad 0-0 efter den första perioden.
i den andra var det Leksand som gjorde det första målet, precis som senast i Leksand. Då var det Valkvae som gjorde det, nu var det Anton Karlsson som efter 13:35 gav Leksand ledningen!
Det var också ställningen efter två spelade perioder, men i den tredje hände det grejer.
Först fick Mora återigen en kanonstart på perioden när Spencer Abbott kvitterade redan efter 30 sekunder.
Därefter var det också mora som tryckte på för ett ledningsmål, man vann skotten med 16-6 i tredje, och därför kom det kanske lite ologiskt när Thomas Valkvae-Olsen gjorde 2-1 för leksand efter 12:17.
Leksand var då alltså mindre än 8 minuter från SHL och klockan tickade snabbt för hemmalaget, som dock skulle kvittera.
Med 15:41 på klockan gick pucken som på ett snöre från Engstrand i kassen, till Ryan Johnston och vidare till unge Nils Carnbäck, som inte gjorde några misstag och det var kvitterat och 2-2 på tavlan.
Där och då vågade jag inte lyssna på slutet av matchen kan jag lova och ännu mer nervös blev jag när tredje perren var till enda och matchen gick till förlängning.
Där hade Mora först ett jätteläge att avgöra, men pucken ville inte in bakom Axel Brage och istället kom då det där redan nu legendariska målet signerat August Berg, på pass från Jesper Ollas. Berg stod parkerad vid bortre stolpen, Jeppe hittade honom och August hade bara att lägga in 3-2-pucken bakom Engstrand!
Leksands IF är därmed tillbaka i SHL igen!!!
Det är femte avancemanget på 2000-talet, 2002, 2005, 2013, 2016 och 2019.
Likheterna med 2016 är också slående. Jag vet att jag har skrivit det tidigare, men jag bara måste upprepa det.
2016:
Leksand ligger sist i Allsvwenskan i november och sparkar tränaren.
Laget börjar vinna, klättrar uppåt i tabellen och slutar till slut fyra i serien.
Slutspelsserien avgörs i sista omgången, då Leksand möter Mora, måste vinna med minst fyra mål och vinner med 6-0.
Tingsryd förlorar den Allsvenska finalen i femte och avgörande matchen mot AIK och får då möta Leksand i bäst av 3.
Leksand vinner där två raka, 2-3 och 4-2, och är därmed klara för Direktkval mot Modo.
Modo vinner de två första matcherna väldigt enkelt och har 9-0 i mål efter båda dessa.
Därefter vinner Leksand tredje mötet i övertid, Martin Grönberg avgör, och så lyckas man också vinna match 4 med 2-1.
Vips är det 2-2 i matcher, Modo vinner femte med klara 7-1, men Leksand reser sig igen, vinner sjätte matchen med 5-4 och tar det hela till en game 7.
Där gör Leksand 0-1, men Modo vänder till 3-1 och till slut ser det ändå ut att ta stopp för Leksand, men icke. Jon Knuts reducerar i tredje och med utplockad målvakt kvitterar Alexander Ytterell fram till 3-3.
I Förlängningen tar det sedan knappt 5 minuter innan Brock Montpetit snor pucken från Rantakari och halvt liggande i luften slår in 4-3 för Leksand och avancemanget är klart!
2019:
Leksand radar upp nio raka förluster och ligger nia i serien vid jul.
Tränaren sparkas, laget börjar vinna och klättrar i tabellen.
Leksand slutar till slut fyra i grundserien och får med sig 2 extrapoäng in i Slutspelsserien.
Där vinner man alla fem matcher, vinner serien 1 poäng före Västerås och sista matchen med, just det, 6-0, nu mot Modo.
AIK förlorar den Allsvenska finalen mot Oskarshamn i femte och avgörande matchen och får då möta Leksand i bäst av 3.
Leksand vinner två raka matcher, 1-2 och 7-2, och vips så är man klara för Direktkval mot Mora.
Där får Leksand en smakstart, vinner första matchen med 3-5 och andra matchen med 4-3.
Mora studsar tillbaka och vinner match 3 med 5-2, men Leksand biter ifrån och Johan porsberger avgör match 4 med 3 minuter kvar att spela.
Match 5 går då, som ni ser ovan, till förlängning, efter att Mora kvitterat Leksands ledning två gånger, men i förlängningen är det ändå August Berg som avgör till Leksands fördel, skickar Leksand till SHL och Mora ner i Allsvenskan.
Åh vad det känns skönt att säga de där sista orden, "Leksand till SHL och Mora ner i Allsvenskan".
Det här är heelt magiskt och jag kan knappt fatta det. Det är nästan så man skakar på huvudet åt det, det går nästan inte att ta in, men Roger Melin har verkligen fått det här laget att göra allt för varandra, precis som Perra gjorde för tre år sedan. Tobbe Forsbergs otäcka smäll in i sargen har naturligtvis också bidragit till att svetsa samman gruppen, alla har verkligen gått in och gjort allt för Tobbe och här kommer nästan det sjukaste av allt, den här segern och avancemanget kommer på Tobbes födelsedag, är inte det helt otroligt? Det var som att det var meningen att det skulle sluta såhär, det kunde liksom inte gå på något annat sätt den här dagen och faktun var även att jag själv inte var ett dugg nervös innan matchen. När det väl drog ihop sig, då var det en annan sak, men tidigare på dagen kände jag mig bara helt lugn.
Därmed avslutar vi den här säsongen med att återigen smaka på de här orden:
Leksands IF till SHL...
...Mora IK ner i Allsvenskan!
Detta efter att August Berg av alla människor avgjort i förlängningen i match 5.
Innan dess fick vi återigen se ett Mora som tryckte på i den första perioden och ett Leksand med Axel Brage i spetsen som försvarade sig på topp och det var för tredje matchen i rad 0-0 efter den första perioden.
i den andra var det Leksand som gjorde det första målet, precis som senast i Leksand. Då var det Valkvae som gjorde det, nu var det Anton Karlsson som efter 13:35 gav Leksand ledningen!
Det var också ställningen efter två spelade perioder, men i den tredje hände det grejer.
Först fick Mora återigen en kanonstart på perioden när Spencer Abbott kvitterade redan efter 30 sekunder.
Därefter var det också mora som tryckte på för ett ledningsmål, man vann skotten med 16-6 i tredje, och därför kom det kanske lite ologiskt när Thomas Valkvae-Olsen gjorde 2-1 för leksand efter 12:17.
Leksand var då alltså mindre än 8 minuter från SHL och klockan tickade snabbt för hemmalaget, som dock skulle kvittera.
Med 15:41 på klockan gick pucken som på ett snöre från Engstrand i kassen, till Ryan Johnston och vidare till unge Nils Carnbäck, som inte gjorde några misstag och det var kvitterat och 2-2 på tavlan.
Där och då vågade jag inte lyssna på slutet av matchen kan jag lova och ännu mer nervös blev jag när tredje perren var till enda och matchen gick till förlängning.
Där hade Mora först ett jätteläge att avgöra, men pucken ville inte in bakom Axel Brage och istället kom då det där redan nu legendariska målet signerat August Berg, på pass från Jesper Ollas. Berg stod parkerad vid bortre stolpen, Jeppe hittade honom och August hade bara att lägga in 3-2-pucken bakom Engstrand!
Leksands IF är därmed tillbaka i SHL igen!!!
Det är femte avancemanget på 2000-talet, 2002, 2005, 2013, 2016 och 2019.
Likheterna med 2016 är också slående. Jag vet att jag har skrivit det tidigare, men jag bara måste upprepa det.
2016:
Leksand ligger sist i Allsvwenskan i november och sparkar tränaren.
Laget börjar vinna, klättrar uppåt i tabellen och slutar till slut fyra i serien.
Slutspelsserien avgörs i sista omgången, då Leksand möter Mora, måste vinna med minst fyra mål och vinner med 6-0.
Tingsryd förlorar den Allsvenska finalen i femte och avgörande matchen mot AIK och får då möta Leksand i bäst av 3.
Leksand vinner där två raka, 2-3 och 4-2, och är därmed klara för Direktkval mot Modo.
Modo vinner de två första matcherna väldigt enkelt och har 9-0 i mål efter båda dessa.
Därefter vinner Leksand tredje mötet i övertid, Martin Grönberg avgör, och så lyckas man också vinna match 4 med 2-1.
Vips är det 2-2 i matcher, Modo vinner femte med klara 7-1, men Leksand reser sig igen, vinner sjätte matchen med 5-4 och tar det hela till en game 7.
Där gör Leksand 0-1, men Modo vänder till 3-1 och till slut ser det ändå ut att ta stopp för Leksand, men icke. Jon Knuts reducerar i tredje och med utplockad målvakt kvitterar Alexander Ytterell fram till 3-3.
I Förlängningen tar det sedan knappt 5 minuter innan Brock Montpetit snor pucken från Rantakari och halvt liggande i luften slår in 4-3 för Leksand och avancemanget är klart!
2019:
Leksand radar upp nio raka förluster och ligger nia i serien vid jul.
Tränaren sparkas, laget börjar vinna och klättrar i tabellen.
Leksand slutar till slut fyra i grundserien och får med sig 2 extrapoäng in i Slutspelsserien.
Där vinner man alla fem matcher, vinner serien 1 poäng före Västerås och sista matchen med, just det, 6-0, nu mot Modo.
AIK förlorar den Allsvenska finalen mot Oskarshamn i femte och avgörande matchen och får då möta Leksand i bäst av 3.
Leksand vinner två raka matcher, 1-2 och 7-2, och vips så är man klara för Direktkval mot Mora.
Där får Leksand en smakstart, vinner första matchen med 3-5 och andra matchen med 4-3.
Mora studsar tillbaka och vinner match 3 med 5-2, men Leksand biter ifrån och Johan porsberger avgör match 4 med 3 minuter kvar att spela.
Match 5 går då, som ni ser ovan, till förlängning, efter att Mora kvitterat Leksands ledning två gånger, men i förlängningen är det ändå August Berg som avgör till Leksands fördel, skickar Leksand till SHL och Mora ner i Allsvenskan.
Åh vad det känns skönt att säga de där sista orden, "Leksand till SHL och Mora ner i Allsvenskan".
Det här är heelt magiskt och jag kan knappt fatta det. Det är nästan så man skakar på huvudet åt det, det går nästan inte att ta in, men Roger Melin har verkligen fått det här laget att göra allt för varandra, precis som Perra gjorde för tre år sedan. Tobbe Forsbergs otäcka smäll in i sargen har naturligtvis också bidragit till att svetsa samman gruppen, alla har verkligen gått in och gjort allt för Tobbe och här kommer nästan det sjukaste av allt, den här segern och avancemanget kommer på Tobbes födelsedag, är inte det helt otroligt? Det var som att det var meningen att det skulle sluta såhär, det kunde liksom inte gå på något annat sätt den här dagen och faktun var även att jag själv inte var ett dugg nervös innan matchen. När det väl drog ihop sig, då var det en annan sak, men tidigare på dagen kände jag mig bara helt lugn.
Därmed avslutar vi den här säsongen med att återigen smaka på de här orden:
Leksands IF till SHL...
...Mora IK ner i Allsvenskan!
"Porsche" avgjorde med 3 minuter kvar att spela och fick taket i Tegera att lyfta!
Match 4 i Slaget om Siljan 3.0 spelades återigen inför fullsatta läktare i Tegera arena och det var en målmässigt jämn historia, men det var Mora som öste på framåt, precis som de har gjort i match 1 och 3 uppe i Mora. här vann man skotten med 11-4 i första perioden, men precis som senast i Mora var det 0-0 efter 20 spelade minuter, tack vare en återigen storspelande Axel Brage, som alltså studsar tillbaka igen.
I andra perioden var det också Leksand som tog ledningen, när Thomas Valkvae-Olsen sköt direkt från blå.
Mora kvitterade dock ganska snabbt. Bara 01:46 efter Leksands ledningsmål var det kvitterat.
Det var dock Leksand som hade tagit över rent skottmässigt jämfört med första perioden. Här var det istället Leksand som vann skotten klart med 20-7, men Christian Engstrand, som Mora valde att ställa mellan stolparna i match 3 och som fick fortsatt förtroende här, var bra, precis som han var både förra och förrförra året, och därför var det 1-1 efter två spelade perioder.
Leksand fortsatte att ösa på i tredje, men samtidigt var det Mora som på något sätt ändå kändes tyngre när man väl fick chansen.
Klockan rullade på och matchen gick mer och mer mot ett förlängningsläge, men så blev det inte, för med 15:06 på klockan ordnade Thomas Valkvae-Olsen en slashingutvisning på Kevin Gagné och i det efterföljande powerplayet kunde Johan Porsberger skjuta 2-1 för Leksand med 16:51 på klockan!
En sådan ljudvolym och ett sådant tryck som sedan följde i arenan efter Porsches mål, det vetitusan om jag har upplevt någon gång tidigare, jäklar vilket drag det var, det går inte ens att beskriva!
Leksand var hursomhelst då iaf bara dryga 3 minuter från 3-1 i matcher, men Moras kvittering var inte långt bort när Michael Haga kom helt fri med Axel Brage. Då tog dock jon Knuts en "bra utvisning" när han hakade Haga. Det gav visserligen mora ett powerplay i slutskedet av matchen, men det här var också Leksands kväll och man krigade verkligen för varandra och när Linus Persson vann tekningen nere hos Axel Brage med bara sekunder kvar att spela, ja, då rann tiden iväg för Mora och taket i Tegera lyfte nästan av det fullständigt öronbedövande jublet som inte visste några gränser!
Leksand vinner matchen med 2-1 och har alltså 3-1 i matcher och är därmed en enda seger från SHL till nästa säsong!!!
I andra perioden var det också Leksand som tog ledningen, när Thomas Valkvae-Olsen sköt direkt från blå.
Mora kvitterade dock ganska snabbt. Bara 01:46 efter Leksands ledningsmål var det kvitterat.
Det var dock Leksand som hade tagit över rent skottmässigt jämfört med första perioden. Här var det istället Leksand som vann skotten klart med 20-7, men Christian Engstrand, som Mora valde att ställa mellan stolparna i match 3 och som fick fortsatt förtroende här, var bra, precis som han var både förra och förrförra året, och därför var det 1-1 efter två spelade perioder.
Leksand fortsatte att ösa på i tredje, men samtidigt var det Mora som på något sätt ändå kändes tyngre när man väl fick chansen.
Klockan rullade på och matchen gick mer och mer mot ett förlängningsläge, men så blev det inte, för med 15:06 på klockan ordnade Thomas Valkvae-Olsen en slashingutvisning på Kevin Gagné och i det efterföljande powerplayet kunde Johan Porsberger skjuta 2-1 för Leksand med 16:51 på klockan!
En sådan ljudvolym och ett sådant tryck som sedan följde i arenan efter Porsches mål, det vetitusan om jag har upplevt någon gång tidigare, jäklar vilket drag det var, det går inte ens att beskriva!
Leksand var hursomhelst då iaf bara dryga 3 minuter från 3-1 i matcher, men Moras kvittering var inte långt bort när Michael Haga kom helt fri med Axel Brage. Då tog dock jon Knuts en "bra utvisning" när han hakade Haga. Det gav visserligen mora ett powerplay i slutskedet av matchen, men det här var också Leksands kväll och man krigade verkligen för varandra och när Linus Persson vann tekningen nere hos Axel Brage med bara sekunder kvar att spela, ja, då rann tiden iväg för Mora och taket i Tegera lyfte nästan av det fullständigt öronbedövande jublet som inte visste några gränser!
Leksand vinner matchen med 2-1 och har alltså 3-1 i matcher och är därmed en enda seger från SHL till nästa säsong!!!
Mora vann match 3 helt rättvist
Dags för match 3 i direktkvalet mellan Leksand och Mora och här hade jag faktiskt ingen bra känsla alls i kroppen under dagen och den känslan skulle visa sig vara befogad, för Mora vann matchen klart.
5-2 skrevs till slut resultatet till.
Leksand höll dock emot bra långt in i matchen. Mora öste på i första perioden, precis som man gjorde i match 1, vann skotten med 15-7, men Axel Brage fortsatte storspela, så det stod fortfarande 0-0 på tavlan efter 20 spelade minuter.
Sedan kom raset.
På 05:49 gick Mora från 0-0 till 4-0.
Först fick man en kanonstart av andra perioden när Kevin Gagné gjorde 1-0 redan efter 21 sekunder. Minuten senare hade Oskar Svanlund dubblat den ledningen.
Leksand tog timeout, men fick ingen effekt av den. Istället gjorde Mathias Bromé 3-0 och Andrew Rowe 4-0. Då hade Mora gjort 4 mål på 7 skott i andra.
Roger Melin valde då att låta Axel Brage vila och ställa Jonas Arntzen mellan stolparna. Ett bra drag tycker jag, förstår helt tanken med det. Brage har varit grym de två inledande matcherna, hela slutspelsserien och även slutet av grundserien. Här hade han ingen bra kväll på jobbet och då är det bättre att låta honom vila, för att komma tillbaka två dagar senare, istället för att låta honom stå kvar och bygga upp den egna irritationen och frustrationen ännu mer över sin egna mindre bra insats. Då är det bättre att bryta den mentala banan direkt och låta honom vila.
Arntzen kom in och gjorde det riktigt bra. Må hända att Mora inte gick för fullt när man hade en så klar ledning, men lite darr blev det kanske ändå när David Rundqvist först reducerade till 1-4 efter 13:48 i tredje och Filip Johansson sedan gjort 2-4 när man plockade Arntzen.
Närmee än så kom dock inte Leksand och Mora kunde istället stänga matchen helt med 5-2 i öppen kasse.
Det är därmed 2-1 i matcher för Leksand när matchserien åter vänder ner till Siljans södra strand. Det blir en sjuukt viktig match. 2-2 i matcher där och det är vidöppet igen, kanske t.o.m. fördel Mora som då har hämtat upp 0-2 i matcher, men vinner Leksand och det blir 3-1 i matcher, då mina damer och herrar, då är SHL nära på riktigt!
5-2 skrevs till slut resultatet till.
Leksand höll dock emot bra långt in i matchen. Mora öste på i första perioden, precis som man gjorde i match 1, vann skotten med 15-7, men Axel Brage fortsatte storspela, så det stod fortfarande 0-0 på tavlan efter 20 spelade minuter.
Sedan kom raset.
På 05:49 gick Mora från 0-0 till 4-0.
Först fick man en kanonstart av andra perioden när Kevin Gagné gjorde 1-0 redan efter 21 sekunder. Minuten senare hade Oskar Svanlund dubblat den ledningen.
Leksand tog timeout, men fick ingen effekt av den. Istället gjorde Mathias Bromé 3-0 och Andrew Rowe 4-0. Då hade Mora gjort 4 mål på 7 skott i andra.
Roger Melin valde då att låta Axel Brage vila och ställa Jonas Arntzen mellan stolparna. Ett bra drag tycker jag, förstår helt tanken med det. Brage har varit grym de två inledande matcherna, hela slutspelsserien och även slutet av grundserien. Här hade han ingen bra kväll på jobbet och då är det bättre att låta honom vila, för att komma tillbaka två dagar senare, istället för att låta honom stå kvar och bygga upp den egna irritationen och frustrationen ännu mer över sin egna mindre bra insats. Då är det bättre att bryta den mentala banan direkt och låta honom vila.
Arntzen kom in och gjorde det riktigt bra. Må hända att Mora inte gick för fullt när man hade en så klar ledning, men lite darr blev det kanske ändå när David Rundqvist först reducerade till 1-4 efter 13:48 i tredje och Filip Johansson sedan gjort 2-4 när man plockade Arntzen.
Närmee än så kom dock inte Leksand och Mora kunde istället stänga matchen helt med 5-2 i öppen kasse.
Det är därmed 2-1 i matcher för Leksand när matchserien åter vänder ner till Siljans södra strand. Det blir en sjuukt viktig match. 2-2 i matcher där och det är vidöppet igen, kanske t.o.m. fördel Mora som då har hämtat upp 0-2 i matcher, men vinner Leksand och det blir 3-1 i matcher, då mina damer och herrar, då är SHL nära på riktigt!
Leksand har 2-0 i matcher!
Slaget om Siljan 3.0 gick vidare med match 2, som då spelades i Leksand och Tegera arena.
Det var ett fullständigt kokande Tegera som fick ännu mer vatten på sin kvarn med den start som Leksand här fick, för efter bara 27 sekunder fick Andrew rowe matchstraff för en huvudtackling och i det efterföljande powerplayet tog det bara 31 sekunder innan Mattias Ritola gav Leksand ledningen med 1-0!
Trycket och stämningen ökade ytterligare efter målet och Mora dominerade inte alls matchen på samma sätt som i match 1. Båda lagen skapade sina chanser, men det var 1-0 efter den första perioden.
I den andra ökade dock Leksand på till inte bara 2-0, utan även 3-0.
Först på straff, efter att Martin Karlsson blivit slashad i ett friläge.
Straffen förvaltade Thomas Walkvae-Olsen på bästa sätt och det var 2-0 för Leksand.
5 minuter senare var det dags igen. då var det Jesper Ollas som smällde in ett slagskott fram till 3-0 för Leksand och för andra matchen i rad hade Leksand gått upp i en ganska stor ledning.
För andra matchen i rad skulle Mora också nästan äta upp den ganska stora ledningen.
Först reducerade Viktor Amnér dryga minuten efter Ollas mål och därefter reducerade Jonathan Carlsson på nytt och så var det ordentligt spännande igen.
Det var dock fortsatt Leksand i ledningen efter den andra perioden och efter 03:37 i den tredje kunde Anton Karlsson öka på till 4-2 för Leksand, i vackert sammarbete med David rundqvist.
På nytt kröp dock Mora närmre, nu när Ryan Johnston från nära håll slog in 3-4-målet med mer än halva den tredje perioden kvar att spela.
Mora pressade på för en kvittering och fick en gyllene chans till detta när man med 3 minuter kvar att spela fick chansen i powerplay.
Det var nervöst och jag vågade inte lyssna på matchen här heller, men Leksand redde ut stormen, stod emot Mora och vann matchen med uddamålet och är i och med detta två segrar från SHL nästa säsong och har alltså 2-0 i matcher!
Det var ett fullständigt kokande Tegera som fick ännu mer vatten på sin kvarn med den start som Leksand här fick, för efter bara 27 sekunder fick Andrew rowe matchstraff för en huvudtackling och i det efterföljande powerplayet tog det bara 31 sekunder innan Mattias Ritola gav Leksand ledningen med 1-0!
Trycket och stämningen ökade ytterligare efter målet och Mora dominerade inte alls matchen på samma sätt som i match 1. Båda lagen skapade sina chanser, men det var 1-0 efter den första perioden.
I den andra ökade dock Leksand på till inte bara 2-0, utan även 3-0.
Först på straff, efter att Martin Karlsson blivit slashad i ett friläge.
Straffen förvaltade Thomas Walkvae-Olsen på bästa sätt och det var 2-0 för Leksand.
5 minuter senare var det dags igen. då var det Jesper Ollas som smällde in ett slagskott fram till 3-0 för Leksand och för andra matchen i rad hade Leksand gått upp i en ganska stor ledning.
För andra matchen i rad skulle Mora också nästan äta upp den ganska stora ledningen.
Först reducerade Viktor Amnér dryga minuten efter Ollas mål och därefter reducerade Jonathan Carlsson på nytt och så var det ordentligt spännande igen.
Det var dock fortsatt Leksand i ledningen efter den andra perioden och efter 03:37 i den tredje kunde Anton Karlsson öka på till 4-2 för Leksand, i vackert sammarbete med David rundqvist.
På nytt kröp dock Mora närmre, nu när Ryan Johnston från nära håll slog in 3-4-målet med mer än halva den tredje perioden kvar att spela.
Mora pressade på för en kvittering och fick en gyllene chans till detta när man med 3 minuter kvar att spela fick chansen i powerplay.
Det var nervöst och jag vågade inte lyssna på matchen här heller, men Leksand redde ut stormen, stod emot Mora och vann matchen med uddamålet och är i och med detta två segrar från SHL nästa säsong och har alltså 2-0 i matcher!
Leksand snodde match 1 i Mora!
Då var det dags. Slaget om Siljan 3.0. För tredje året i rad skulle Leksand och Mora mötas i ett direktkval om en plats i SHL till nästa säsong. Hur stor är den chansen liksom?
hursomhelst var det fullsatt i Jalas arena, men det var Leksand som fick en kanonstart på den här matchserien, för efter bara 04:24 stod Jon Knuts för en jätteprestation när han, i boxplay, först tog sig förbi två moringar, rundade Janne Juvonen i Morakassen och avslutade med att lägga in pucken i helt tom kasse, wow!
Därefter var det i stort sätt bara Mora mot Axel Brage i den första perioden. Mora bombarderade brage med skott, men Brage var precis lika jäkla bra som han har varit här på slutet, plockade allting och istället för en kvittering kom 0-2 för Leksand efter 19:25, när Mattias Ritola hittade Linus Persson, som gjorde Leksands andra mål på fyra skott!
Mora vann skotten med 20-4 i den första perioden, menn på tavlan stod det 0-2.
Den ledningen dubblades efter bara ett par minuter i andra perioden.
Först var det prickade Daniel Gunnarsson in 0-3 efter bara 34 sekunder och sedan gjorde Anton Karlsson 0-4 efter 01:37, efter en liiten touch av Thomas Walkvae-Olsen.
Jag kunde knappt fatta att det stod 0-4 för Leksand, efter den enorma dominans som Mora visade upp i första perioden, men det gjorde det och trots allt skulle det bli rejält spännande till slut, för efter drygt halva matchen fick även Axel Brage kapitulera när Sebastian Hartmann fick in en reducering för Mora och innan halva den tredje perioden var spelad hade John Persson och Matt Bailey reducerat till både 2-4 och 3-4. Då återstod det fortfarande 08:38 att spela.
Det såg med andra ord väldigt kämpigt ut för Leksand och jag vågade knappt följa slutet av matchem, även om det "bara" var match 1, men på något sätt lyckades Roger Melin få ihop grabbarna, Leksand stod emot Moras forrsering och i öppen kasse kunde Martin Karlsson stänga matchen med sitt 5-3-mål!
Därmed är det 1-0 i matcher för Leksand!
Det var det förvisso förra året också och därefter vet vi ju hur det gick efter det. mora vann fyra raka matcher och matchserien med 4-1.
Här luktar det dock väldigt mycket 2016, inte bara om den här matchen, utan i stort av hela säsongen.
Då var det ett Leksand som låg sist i november, sparkade tränaren, klättrade upp till fjärde plats i tabellen, avgjorde Slutspelsserien i sista omgången med att slå Mora med 6-0 hemma i Tegera, slog Tingsryd i två raka matcher och gick sedan hela vägen mot Modo, trots att Modo egentligen var way mycket bättre än vad Leksand var, ja, t.o.m. helt överlägsna i de matcher som man vann. Ändå lyckades Leksand vinna fyra matcher och Henrik Haukeland var nästan omänskligt bra i kassen.
Lite samma sak är det nu också.
Nu låg Leksand förvisso inte sist i serien, men väl nia och dessutom med nio raka förluster. Då sparkades tränaren, laget började vinna, klättrade upp och slutade fyra i serien, avgjorde Slutspelsserien i sista omgången, dock inte genom att slå värsta rivalen, men väl genom att vinna med 6-0, fortsatte med att slå AIK i två raka matcher och här vinner man match 1, trots att Mora egentligen var mycket bättre, men en storspelande Axel Brage och en fantastisk effektivitet bäddade ändå för den här oerhört viktiga segern!
hursomhelst var det fullsatt i Jalas arena, men det var Leksand som fick en kanonstart på den här matchserien, för efter bara 04:24 stod Jon Knuts för en jätteprestation när han, i boxplay, först tog sig förbi två moringar, rundade Janne Juvonen i Morakassen och avslutade med att lägga in pucken i helt tom kasse, wow!
Därefter var det i stort sätt bara Mora mot Axel Brage i den första perioden. Mora bombarderade brage med skott, men Brage var precis lika jäkla bra som han har varit här på slutet, plockade allting och istället för en kvittering kom 0-2 för Leksand efter 19:25, när Mattias Ritola hittade Linus Persson, som gjorde Leksands andra mål på fyra skott!
Mora vann skotten med 20-4 i den första perioden, menn på tavlan stod det 0-2.
Den ledningen dubblades efter bara ett par minuter i andra perioden.
Först var det prickade Daniel Gunnarsson in 0-3 efter bara 34 sekunder och sedan gjorde Anton Karlsson 0-4 efter 01:37, efter en liiten touch av Thomas Walkvae-Olsen.
Jag kunde knappt fatta att det stod 0-4 för Leksand, efter den enorma dominans som Mora visade upp i första perioden, men det gjorde det och trots allt skulle det bli rejält spännande till slut, för efter drygt halva matchen fick även Axel Brage kapitulera när Sebastian Hartmann fick in en reducering för Mora och innan halva den tredje perioden var spelad hade John Persson och Matt Bailey reducerat till både 2-4 och 3-4. Då återstod det fortfarande 08:38 att spela.
Det såg med andra ord väldigt kämpigt ut för Leksand och jag vågade knappt följa slutet av matchem, även om det "bara" var match 1, men på något sätt lyckades Roger Melin få ihop grabbarna, Leksand stod emot Moras forrsering och i öppen kasse kunde Martin Karlsson stänga matchen med sitt 5-3-mål!
Därmed är det 1-0 i matcher för Leksand!
Det var det förvisso förra året också och därefter vet vi ju hur det gick efter det. mora vann fyra raka matcher och matchserien med 4-1.
Här luktar det dock väldigt mycket 2016, inte bara om den här matchen, utan i stort av hela säsongen.
Då var det ett Leksand som låg sist i november, sparkade tränaren, klättrade upp till fjärde plats i tabellen, avgjorde Slutspelsserien i sista omgången med att slå Mora med 6-0 hemma i Tegera, slog Tingsryd i två raka matcher och gick sedan hela vägen mot Modo, trots att Modo egentligen var way mycket bättre än vad Leksand var, ja, t.o.m. helt överlägsna i de matcher som man vann. Ändå lyckades Leksand vinna fyra matcher och Henrik Haukeland var nästan omänskligt bra i kassen.
Lite samma sak är det nu också.
Nu låg Leksand förvisso inte sist i serien, men väl nia och dessutom med nio raka förluster. Då sparkades tränaren, laget började vinna, klättrade upp och slutade fyra i serien, avgjorde Slutspelsserien i sista omgången, dock inte genom att slå värsta rivalen, men väl genom att vinna med 6-0, fortsatte med att slå AIK i två raka matcher och här vinner man match 1, trots att Mora egentligen var mycket bättre, men en storspelande Axel Brage och en fantastisk effektivitet bäddade ändå för den här oerhört viktiga segern!
