Leksand krossade AIK och är klart för direktkval mot Mora!
Leksand var som sagt en enda match och en enda seger från att för tredje året i rad ställas mot Mora i ett direktkval mot SHL.
Ett utsålt och kokande Tegera arena bar också fram Leksand till detta och som man gjorde det! När hesa Fredrik ljöd efter 60 minuter hade Leksand krossat AIK med hela 7-2!
Skottmässigt var det dock jämnt genom hela matchen, 13-12, 13-12 och 8-8 i skott slutade periodsiffrorna, men Leksand var skoningslöst effektiva och man hade Axel Brage i kassen, som fortsatte vara precis lika het när han behövde det, även i den här matchen.
Det var dock Brage som först skulle få kapitulera, när Jesper Frödén gav AIK lledningen efter 04:51.
När Ludvig Claesson ett par minuter senare drog på sig en utvisning satt dock kvitteringen i nät bakom Erik Källgren i AIK-kassen och det var bara ett i raden av powerplaymål som de blåvita stod för i den här martchen. Faktum var att enda in i tredje perioden var Leksand hundraprocentiga i den spelformen! Är inte det galet?
När Sam Marklund åkte ut för en crosschecking small det således igen. Linus Persson serverade Martin Karlsson vid ena stolpen, som bara styrde in 2-1 bakom Källgren och det var också resultatet efter den första perioden.
Mattias Ritola drog på sig ett par utvisningar som Leksand klarade av, innan Justin Crandall åkte ut för en hög klubba och då ringde det igen när Daniel Gunnarsson gjorde sitt andra mål för kvällen.
Drygt halvvägs in i matchen lurade sedan David Rundqvist Källgren och stänkte in 4-1 innan Lucas Nordsäter gjorde 5-1 och här hade AIK redan tappat matchen helt. Jacob Dahlström och Filip Johansson fick varsin 2+2 för fighting och AIK uppträdde synnerligen frustrerat. Inte konstigt när precis allt studsade Leksands väg och det fortsatte det att göra i tredje perioden också. Då Ritola stod för ett väldigt märkligt mål. Han fick pucken i sina byxor, lurade tre AIK-spelare innan pucken ramlade ur och han fick kontroll över den och avslutade med att sätta 6-1 i nät bakom Källgren.
23 sekunder senare gjorde Thomas Valkvae-Olsen 7-1 för Leksand och Tegera fullständigt kokade, wow vilken stämning det var och oj så lättad jag kämde mig!
På förhand kändes det givetvis som en väldigt tuff match som kunde gå hursomhelst. När AIK sedan gjorde 0-1 kändes det inte som den starten vi ville ha, men kvitteringen kändes därför väldigt skön. Att Leksand dessutom kunde ha ledningen efter den första perioden kändes ännu bättre och när det rann iväg i andra perioden spred sig ett leende mer och mer och flera stenar föll från hjärtat.
5-1 efter två perioder och matchen kändes nästan avgjord redan där. När Leksand sedan fick både 6-1 och 7-1 innan det ens hade gått 2 minuter av tredje, då var saken redan klar och den lättnadskänslan är svår att beskriva.
Att AIK reducerade genom Garry Nunn halvvägs in i tredje var mer av akademisk betydelse.
De 7650 åskådarna i Tegera fullständigt bar fram sitt Leksand, stämningen var euforisk och alla visste att saken var klar och att ett Slaget om Siljan 3.0 nu väntade!
Ett utsålt och kokande Tegera arena bar också fram Leksand till detta och som man gjorde det! När hesa Fredrik ljöd efter 60 minuter hade Leksand krossat AIK med hela 7-2!
Skottmässigt var det dock jämnt genom hela matchen, 13-12, 13-12 och 8-8 i skott slutade periodsiffrorna, men Leksand var skoningslöst effektiva och man hade Axel Brage i kassen, som fortsatte vara precis lika het när han behövde det, även i den här matchen.
Det var dock Brage som först skulle få kapitulera, när Jesper Frödén gav AIK lledningen efter 04:51.
När Ludvig Claesson ett par minuter senare drog på sig en utvisning satt dock kvitteringen i nät bakom Erik Källgren i AIK-kassen och det var bara ett i raden av powerplaymål som de blåvita stod för i den här martchen. Faktum var att enda in i tredje perioden var Leksand hundraprocentiga i den spelformen! Är inte det galet?
När Sam Marklund åkte ut för en crosschecking small det således igen. Linus Persson serverade Martin Karlsson vid ena stolpen, som bara styrde in 2-1 bakom Källgren och det var också resultatet efter den första perioden.
Mattias Ritola drog på sig ett par utvisningar som Leksand klarade av, innan Justin Crandall åkte ut för en hög klubba och då ringde det igen när Daniel Gunnarsson gjorde sitt andra mål för kvällen.
Drygt halvvägs in i matchen lurade sedan David Rundqvist Källgren och stänkte in 4-1 innan Lucas Nordsäter gjorde 5-1 och här hade AIK redan tappat matchen helt. Jacob Dahlström och Filip Johansson fick varsin 2+2 för fighting och AIK uppträdde synnerligen frustrerat. Inte konstigt när precis allt studsade Leksands väg och det fortsatte det att göra i tredje perioden också. Då Ritola stod för ett väldigt märkligt mål. Han fick pucken i sina byxor, lurade tre AIK-spelare innan pucken ramlade ur och han fick kontroll över den och avslutade med att sätta 6-1 i nät bakom Källgren.
23 sekunder senare gjorde Thomas Valkvae-Olsen 7-1 för Leksand och Tegera fullständigt kokade, wow vilken stämning det var och oj så lättad jag kämde mig!
På förhand kändes det givetvis som en väldigt tuff match som kunde gå hursomhelst. När AIK sedan gjorde 0-1 kändes det inte som den starten vi ville ha, men kvitteringen kändes därför väldigt skön. Att Leksand dessutom kunde ha ledningen efter den första perioden kändes ännu bättre och när det rann iväg i andra perioden spred sig ett leende mer och mer och flera stenar föll från hjärtat.
5-1 efter två perioder och matchen kändes nästan avgjord redan där. När Leksand sedan fick både 6-1 och 7-1 innan det ens hade gått 2 minuter av tredje, då var saken redan klar och den lättnadskänslan är svår att beskriva.
Att AIK reducerade genom Garry Nunn halvvägs in i tredje var mer av akademisk betydelse.
De 7650 åskådarna i Tegera fullständigt bar fram sitt Leksand, stämningen var euforisk och alla visste att saken var klar och att ett Slaget om Siljan 3.0 nu väntade!
Kommentarer
Trackback
