SM-guldet till HV71 efter jätterysare!
då skulle det avgöras. Guldet i svensk hockey säsongen 2016/17 skulle delas ut under lördagen, i en game 7 nere i Jönköping.
Det stod alltså 3-3 i matcher och vi hade med oss 4 raka bortavinster innan dagens avgörande batalj och det talade kanske lite för brynäs då, men HV hade hemmaplan och det var ett fullständigt kokande Kinnarpss arena, 7000 åskådare som skapade en enorm stämning redan innan matchen drog igång. Det var sådan volym där inne att det var svårt att höra vad man sa, alla 7000 var med på noterna. Det var häftigt att se och uppleva.
hur det gick?
Ja, se nedan...
Omgång 7
HV71 - Brynäs 2-1 SD
Wow, vilken rysare det blev! Som neutral hockeyfantast finns inget bättre än att uppleva en game 7, där allt har kokats ner till en match och där allt ska avgöras. Det finns inga livlinor längre, nu handlar det bara om en match. Jag kan tänka mig att motsvarigheten för alla ickeinvolverade supportrar förra säsongen var game 7 i Övik mellan Modo och Leksand.
som involverad supporter är det dock hemskt. Jag minns bara allt för väl när Leksand mötte Modo i den där game 7 uppe i Övik. Jag vågade inte ens se slutet av matchen, plötsligt började det bara strömma in sms med grattishälsningar. Den lättnaden och efterföljande glädjen som var där är dock nästan oslagbar, men som sagt, som neutral supporter är det fantastiskt att uppleva en sådan här match. En match som dessutom bjöd på enorm dramatik, en galen stämning och ett suddenavgörande för 1:a gången sedan man införde bäst av 7 matcher. Wow!
Stämningen var som sagt magisk, både innan matchen och under första delen av densamma. Sedan kom den av sig lite när Jacke Blomqvist prickade in 0-1 för Brynäs efter 12:55 i 1:a perioden. Det var också ställningen efter både den 1:a och 2:a perioden, men chanser att kvitera saknades definitivt inte för hV. Tror man hade 2 puckar som dansade på mållinjen bara i 2:a perioden och flertalet jättechanser utöver det, men david Rautio, som fick chansen från start här igen, var på väg att blomma ut till en riktig matchhjälte för Brynäs. Han var som en vägg. Linus Söderström i HV-kassen var inte heller mycket sämre. Han rånade bl.a. Brynäs på ytterligare ett mål när han fångade pucken rakt i plocken. Minns inte om det var i 2:a eller 3:e perioden och om det stod 0-1 eller 1-1. För 1-1 blev det till slut. Bara 03:07 in i 3:e perioden hittade Christoffer Törngren rätt bakom Rautio, från nästan ingen vinkel alls, men pucken smet in vid ena stolpen och det var alltså 1-1. Resten av perioden bjöd på fortsatta chanser till ledningsmål, både för HV och Brynäs. HV hade kanske flest chanser, men Rautio höll emot, precis som Söderström och matchen gick alltså till sudden, trots att HV hade ett jätteläge att avgöra när man fick ett powerplay med knappt 8 minuter kvar att spela. Min känsla där och då var att om Brynäs klarade av det, då skulle Gävlelaget vinna. Gjorde HV mål, då skulle det mycket till för att Brynäs skulle komma tillbaka. Brynäs klarade dock av det, men kunde ändå inte avgöra i slutskedet av matchen. Förlängningen öppnade man också klart bäst och hade 4-0 i skott + ett powerplay, när Lavrence Pilut åkte ut för en holding efter 08:16. ett gyllene läge för brynäs att avgöra alltså och det trodde jag också att man skulle göra, men icke. HV höll emot och bara någon minut efter att Pilut kommit in på isen igen spelade Martin Törnberg, som var borta i match 5 och 6, efter att han fick en puck rakt på suspen i match 4. Suspen sprack och törnberg tvingades till en mindre operation. Nu var han dock tillbaka och spelade fram Simon Önerud, som efter 11:01 kunde sätta avgörande 2-1 i nät bakom Rautio och hela arenan exploderade, wow!
HV71 är alltså svenska mästare för 5:e gången, 1995, då Johan Lindbom, som nu står i båset som headcoach, var den som sköt det avgörande målet, mot just Brynäs, 2004, då HV vände 2-3 i matcher till 4-3 mot Färjestad, 2008, när man slog LHC, 2010, då man slog Djurgården och Teemu Laine, som fanns med i truppen även nu, men som ju skadades tidigt under säsongen, avgjorde på Hovet och så nu då, 2017, när Simon Önerud avgör i en game 7, i förlängningen. Wow, det kan inte bli mer dramatiskt än så och att just Önerud, som är en egen HV-produkt, får avgöra, det är stort och helt rätt, för han har varit riktigt bra under det här SM-slutspelet, den gode Önerud. Det har hela HV-laget varit, inte minst Linus söderström, som helt har tagit över förstaspaden från PW och som nu dessutom ryktas vara nära NHL och spel i NY Islanders.
Vi avslutar därmed den här säsongen med att rikta ett välförtjänt grattis till HV71, men även ett grattis till brynäs IF, för så jämn och oviss som den här finalserien har varit, så jämnt och ovisst tror jag aldrig att det har varit, inte vad jag kan påminna mig iaf. Det svängde fram och tillbaka och vem som skulle vinna det här var helt omöjligt att svara på innan dagens avgörande match. Det kunde lika gärna ha varit Brynäs. Nu blev det hV, men oavsett vem som hade vunnit det här så hade det varit lika välförtjänt, för som sagt, jämnare matchserie har jag knappast skådat.
Totalt:
HV71 - Brynäs 4-3 i matcher (HV71 vinner SM-guld!)
Det stod alltså 3-3 i matcher och vi hade med oss 4 raka bortavinster innan dagens avgörande batalj och det talade kanske lite för brynäs då, men HV hade hemmaplan och det var ett fullständigt kokande Kinnarpss arena, 7000 åskådare som skapade en enorm stämning redan innan matchen drog igång. Det var sådan volym där inne att det var svårt att höra vad man sa, alla 7000 var med på noterna. Det var häftigt att se och uppleva.
hur det gick?
Ja, se nedan...
Omgång 7
HV71 - Brynäs 2-1 SD
Wow, vilken rysare det blev! Som neutral hockeyfantast finns inget bättre än att uppleva en game 7, där allt har kokats ner till en match och där allt ska avgöras. Det finns inga livlinor längre, nu handlar det bara om en match. Jag kan tänka mig att motsvarigheten för alla ickeinvolverade supportrar förra säsongen var game 7 i Övik mellan Modo och Leksand.
som involverad supporter är det dock hemskt. Jag minns bara allt för väl när Leksand mötte Modo i den där game 7 uppe i Övik. Jag vågade inte ens se slutet av matchen, plötsligt började det bara strömma in sms med grattishälsningar. Den lättnaden och efterföljande glädjen som var där är dock nästan oslagbar, men som sagt, som neutral supporter är det fantastiskt att uppleva en sådan här match. En match som dessutom bjöd på enorm dramatik, en galen stämning och ett suddenavgörande för 1:a gången sedan man införde bäst av 7 matcher. Wow!
Stämningen var som sagt magisk, både innan matchen och under första delen av densamma. Sedan kom den av sig lite när Jacke Blomqvist prickade in 0-1 för Brynäs efter 12:55 i 1:a perioden. Det var också ställningen efter både den 1:a och 2:a perioden, men chanser att kvitera saknades definitivt inte för hV. Tror man hade 2 puckar som dansade på mållinjen bara i 2:a perioden och flertalet jättechanser utöver det, men david Rautio, som fick chansen från start här igen, var på väg att blomma ut till en riktig matchhjälte för Brynäs. Han var som en vägg. Linus Söderström i HV-kassen var inte heller mycket sämre. Han rånade bl.a. Brynäs på ytterligare ett mål när han fångade pucken rakt i plocken. Minns inte om det var i 2:a eller 3:e perioden och om det stod 0-1 eller 1-1. För 1-1 blev det till slut. Bara 03:07 in i 3:e perioden hittade Christoffer Törngren rätt bakom Rautio, från nästan ingen vinkel alls, men pucken smet in vid ena stolpen och det var alltså 1-1. Resten av perioden bjöd på fortsatta chanser till ledningsmål, både för HV och Brynäs. HV hade kanske flest chanser, men Rautio höll emot, precis som Söderström och matchen gick alltså till sudden, trots att HV hade ett jätteläge att avgöra när man fick ett powerplay med knappt 8 minuter kvar att spela. Min känsla där och då var att om Brynäs klarade av det, då skulle Gävlelaget vinna. Gjorde HV mål, då skulle det mycket till för att Brynäs skulle komma tillbaka. Brynäs klarade dock av det, men kunde ändå inte avgöra i slutskedet av matchen. Förlängningen öppnade man också klart bäst och hade 4-0 i skott + ett powerplay, när Lavrence Pilut åkte ut för en holding efter 08:16. ett gyllene läge för brynäs att avgöra alltså och det trodde jag också att man skulle göra, men icke. HV höll emot och bara någon minut efter att Pilut kommit in på isen igen spelade Martin Törnberg, som var borta i match 5 och 6, efter att han fick en puck rakt på suspen i match 4. Suspen sprack och törnberg tvingades till en mindre operation. Nu var han dock tillbaka och spelade fram Simon Önerud, som efter 11:01 kunde sätta avgörande 2-1 i nät bakom Rautio och hela arenan exploderade, wow!
HV71 är alltså svenska mästare för 5:e gången, 1995, då Johan Lindbom, som nu står i båset som headcoach, var den som sköt det avgörande målet, mot just Brynäs, 2004, då HV vände 2-3 i matcher till 4-3 mot Färjestad, 2008, när man slog LHC, 2010, då man slog Djurgården och Teemu Laine, som fanns med i truppen även nu, men som ju skadades tidigt under säsongen, avgjorde på Hovet och så nu då, 2017, när Simon Önerud avgör i en game 7, i förlängningen. Wow, det kan inte bli mer dramatiskt än så och att just Önerud, som är en egen HV-produkt, får avgöra, det är stort och helt rätt, för han har varit riktigt bra under det här SM-slutspelet, den gode Önerud. Det har hela HV-laget varit, inte minst Linus söderström, som helt har tagit över förstaspaden från PW och som nu dessutom ryktas vara nära NHL och spel i NY Islanders.
Vi avslutar därmed den här säsongen med att rikta ett välförtjänt grattis till HV71, men även ett grattis till brynäs IF, för så jämn och oviss som den här finalserien har varit, så jämnt och ovisst tror jag aldrig att det har varit, inte vad jag kan påminna mig iaf. Det svängde fram och tillbaka och vem som skulle vinna det här var helt omöjligt att svara på innan dagens avgörande match. Det kunde lika gärna ha varit Brynäs. Nu blev det hV, men oavsett vem som hade vunnit det här så hade det varit lika välförtjänt, för som sagt, jämnare matchserie har jag knappast skådat.
Totalt:
HV71 - Brynäs 4-3 i matcher (HV71 vinner SM-guld!)
Kommentarer
Trackback
