Tre kronors uttåg ur VM

Okej, det har inget med Leksand att göra, men det är hockey och det här är ju en hockeyblogg, så vi kör!

Igår blev Sverige utslaget av Kanada i kvartsfinal i VM. Man blev inte bara utslaget, man blev överkörda rent målmässigt. Kanada vann med 6-0 och det var en av de största förlusterna mot Kanada i modern tid.
Inte nog med det, det var 1:a gången sedan man införde kvartsfinaler i VM 1992 som Sverige blev utslaget just i kvarten 2 år i rad. Förra året blev det också respass i kvarten, då mot Ryssland.

Niklas Wikegård var inte nådig i sin kritik efteråt och menade att det var ett gigantiskt fjasko.
Sanny Lindström var mer ödmjuk och menade att det här var ungefär vad man kunde vänta sig av det här Tre kronor, som kan vara ett av de svagare VM-lagen på väldigt många år.

Jag kan hålla med de båda herrarna.
Jag tycker inte det var ett fjasko sett till förrväntningar etc. för precis som Sanny var inne på så var det här ungefär vad man kunde förvänta sig av det här VM-laget. Sverige har inte övertygat på hela turneringen och redan innan turneringen kändes truppen tunn och jag tänkte att allt som är bättre än en kvartsfinal med det här laget är väldit, väldigt bra.
Nu blev det inte så.
Nu blev det ungefär som förväntat. Visst, 6-0 är stora siffror, men fjasko skulle jag inte kalla det, inte med det här laget.

Däremot skulle jag kunna sträcka mig så långt som att säga att det är ett fjasko för svensk hockey. Inte för laget, men för svensk hockey i stort.
Att stjärna efter stjärna tackade nej till VM är något som förbundet bör analysera och reflektera över, vilket man säkerligen redan gör, men varför statusen att spela för Tre kronor och representera sverige inte är större än vad den är idag, det är lite oroväckande. I flera andra länder gör man nästan vad som helst för att få representera sitt land och det är en stor ära. Den känslan har litegrann försvunnit i Sverige och det om något är ett problem som vi bör finna en lösning på. World cup, som ju införs nu i höst igen, har säkerligen bidragit till flertalet nej från svenska NHL-stjärnor, men å andra sidan finns det säkert spelare både i det ryska, finska och kanadensiska laget här i VM som kommer vara med i WC i höst också, så det är ingen ursäkt i sig.

Klart är i vilket fall att det här på pappret var ett väldigt svagt VM-lag och att det gick ungefär så som man kunde förvänta sig på förhand. Att kalla det ett fjasko skulle jag inte göra, men däremot är det på sätt och vis ett fjasko för svensk hockey.

Kvartsfinalerna slutade i vilket fall såhär:

Tjeckien - USA 1-2 str
Ryssland - Tyskland 4-1
Kanada - Sverige 6-0
Finland - Danmark 5-1

Danmark tog sig för 2:a gången någonsin till kvartsfinal, men där blev det stopp, även om det rann iväg litegrann först mot slutet, för Finland hade "bara" 1-0 efter den 1:a perioden och 3-1 efter den 2:a.

Tyskland hade 0-1 efter den 1:a perioden och målvakten där, greis tror jag han heter, var fenomenalt bra, men tyskarna orkade inte stå emot i längden och Ryssland vann väl helt planenligt.

Tjeckien vann Sveriges grupp, USA blev 4:a i den andra, men i en väldit konstig match, där inget av lagen tog något initiativ egentligen någon gång, var det till slut USA som kunde dra det längsta strået på straffar, när Austin Matheus, som ju var den stora stjärnan i JVM i vintras, men som nu utmanas stenhårt av finländaren Patrik Laine om att gå som etta i draften senare i juni, blev matchhjälte för USA. Kan också tillägga att Laine går fram som en ångvält i det här VM'et. Han öser in mål och poäng och hade redan efter 2-3 matcher krossat Jaromir Jagrs gamla rekord från typ någon gång från början av 90-talet, i att vara den artonåring som gjorde flest poäng under ett VM, eller hur det var, så ja, jag blir inte förvånad om Laine går som etta i draften nu i juni...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0