Direktkval 2016, 26 mars, match 4:7, Leksand - Modo 2-1
Idag går laget på is igen efter sommarträningen och träningsmatcherna är inte långt bort, men vi fortsätter ändå att dröja oss kvar lite vid förra säsongen och vägen tillbaka dit vi står idag.
Här är vi framme i match 4:7 mot Modo, hemma i ett kokande Tegera arena.
Modo hade vunnit de 2 första matcherna tämligen enkelt, 5-0 och 0-4, men så fick Alexander Ytterell hål på Adam Reideborn i match 3 och Martin Grönberg avgjorde i sudden, vilket innebar att det inför den här matchen stod 2-1 i matcher för Modo.
Ett Modo som fortfarande var i kraftit överläge, trots 2-1 i matcher. Man hade totalt 10-2 i målskillnad och det skulle till något enormt för att Leksand skulle kvittera matcserien till 2-2.
något enormt inträffade också, för Broc Montpetit fick arenan att explodera redan efter 59 sekunder, när han gav Leksand ledningen, en ledning som man sedan var nära på att utöka, men det var fortsatt 1-0 och i 2:a perioden var det mer eller mindre ett under att Modo inte både kvitterade och vände matchen, för det var i princip spel mot 1 mål och ett gigantiskt tryck nere mot Haukeland. Han stod dock emot och det var fortfarande 1-0 efter 2 spelade perioder.
När Jon Knuts då istället gjorde 2-0 i 3:e perioden, då lyfte nästan taket i arenan, oj, oj, oj!
Det var ett vrål som löste upp måånga knutar i tusentals magar där inne i arenan och säkert ute i vårt avlånga land också, för plötsligt hade vi lite marginal, en marginal som dock krympte igen när Modo reducerade till 2-1 och de sista minuterna där, jäklar så de sniglade sig fram, men vi höll undan och "the miracle on ice" fortsatte, Leksand hade kvitterat till 2-2 i matcher, trots 4-11 i målskillnad på 4 matcher.
Jag var på plats i arenan under den här matchen och det var nog den häftigaste match jag har sett live!!!
