Clas Ohlson cup!
Så var det dags för årets upplaga av Clas Ohlson cup. Årets deltagare var, förutom Leksand, Örebro, Oskarshamn och Västerås.
Första matchen i Tegera arena för säsongen besöktes symboliskt nog av precis 1919 åskådare.
Efter att isen strulat litegrann kom man äntligen igång med matchen och det var Leksand som öppnade bäst, när Rafl fick ett fint läge direkt, men kom tyvärr för nära Davenport i Oskarshamnskassen.
Spelet svängde fram och tillbaka, men med lite fördel Leksand, som också fick matchens 1:a PP när en oskarshamnare åkte ut för Elbowing.
Bergenström höll sånär på att ge Leksand ledningen i PP när han styrde ett skott från Janohls, men fick tyvärr lite för dålig träff på pucken. Också Deilert gjorde det svårt för Davenport och strax efter att Oskarshamn blivit fulltaliga igen blev han även helt ren framför Oskarshamnskassen, men Olimb missade tyvärr den möjligheten, efter att Deilert passat honom.
Istället var det Oskarshamn som fick möjligheten i PP, dock helt utan resultat. Leksands box var mycket bra och Oskarshamn fick kämpa för att ens komma in i zon.
Nej, det var Leksand för hela slanten i den inledande perioden, men Davenport räddade kvar Oskarshamn i matchen. Han gjorde bl.a. en jätteräddning när Bergenström i princip fick öppet mål, men Davenport hann på något vänster över och räddade skottet.
Leksand spelade tryggt och säkert, förutom när Norén höll på att ställa till det när han tappade pucken i egen zon, men leksingar hann dit och redde upp det hela. Man fick även ytterligare ett PP innan perioden var slut, t.o.m. i spel 5 mot 3, dock utan resultat.
2:a perioden började som i stort sätt hela den 1:a artade sig, nämligen att Leksand pressade på för ett ledningsmål, men Davenport storspelade och räddade bl.a. ett jätteläge för Janohls och 2 halvfrilägen från Bergenström. Tobias Forsberg fick även han ett jätteläge, men prickade stolpen!
Leksand ägde även denna perioden och även Filip Forsberg fick närapå ett friläge, efter att strax innan brilierat med ett solonummer, som tyvärr bröts i sista stund.
Trots det klara övertaget för Leksand var det Oskarshamn som kunde ta ledningen, genom nyförvärvet Morten Poulsen. Orättvist så det skriker om det, men som sagts många gånger tidigare, vem har sagt att hockey är logiskt?
Bara minuten senare fick man också, något tursamt, in 0-2. Som sagt, hockey är inte logiskt. Det var Leksand som hade ägt i stort sätt hela matchen, och här fick man också utdelning, när Henric Andersén kunde redusera för Leksand. Snacka om ketchupeffekten där, 3 mål på mindre än 4 minuter.
Sista perioden inleddes med en mönsterbrytare jämt mot tidigare perioder, för nu var det Oskarshamn som tryckte på, men det var Leksand som fick PP, när Stefan Öhman åkte ut. Dock var det Oskarshamn som gjorde mål, 1-3 i boxplay. Ett distinkt handledsskott rakt upp i krysset.
Var takterna från 1:a och 2:a perioden hade tagit vägen var det ingen som visste, men klart var i vilket fall att de inte fanns där. Leksand hade visserligen mycket puck, men skapade inga lägen. Man skulle dock få ytterligare ett PP, men återigen var det Oskarshamn som stod för målen. 1-4, även det i BP. 2 mål bakåt i powerplay under samma match, det är allt annat än okej!
Leksand ryckte dock upp sig litegrann, Timanders skott var nära på att styras i mål och Olimb var även han framme och högg på returerna från Davenport, men han var fortsatt trygg i kassen och Oskarshamn spelade mest av det hela, när Leksand inte fick någon utdelning för slitet.
Seger för Oskarshamn med 4-1 alltså och i den andra matchen besegrade något överraskande Västerås Örebro med hela 5-1.
Under fredagen hade hela 2925 åskådare letat sig till Tegera arena, faktiskt fler än under sista matchen för förra säsongen, som dessutom var ett daladerby.
Inledningen av matchen var ganska avvaktande, med något övertag för Leksand, där Andersén fick ett fint läge, efter pass av Bibic, men han valde tyvärr att passa.
Passa gjorde dock inte Olimb, som kom fri och satte 1-0 för Leksand, efter drygt 7 minuter. Deilert noterades för assist där och jag tror det var hans 1:a poäng i Leksandströjan.
Mer mål skulle det dock bli, bara minuterna senare, när Västerås åkte på en utvisning och Leksand fick spela PP. Då lyckades ingen annan än Bergakungen själv, Jens Bergenström, trycka in 2-0 för Leksand!
Kändisen som bråkade med JLGP förra säsongen, Viktor Mårtensson, åkte strax därefter ut 2 minuter och Leksand fick återigen spela PP. Det var ett bra sådant, där Olimb först sköt mot en skymd sperrle, men skottet gick utanför. Sedan drog dock Timander på ett skott från blå, likt Huokkos gamla godingar, och det var 3-0!
Västerås åkte på ytterligare en utvisning, men Leksand skapade inga större farligheter under det powerplayet och en riktigt bra period var till enda.
Filip Forsberg, som kommer bli en oerhört viktig pjäs i år om han fortsätter såhär, var fortsatt bra med i 2:a perioden, fick ett jätteläge direkt, men Sperrle höll den. Även Gabbe Karlssons skott tog han något turligt med axeln, varefter Västerås var nära en redusering när Hanses var helt borta i mål, men en leksing hann dit och räddade situationen.
Man skulle dock få utdelning, efter att ovan nämnde Filip Forsberg tappat puck och Västerås kommit 3 mot 1. Då var det inte mycket för Hanses att göra och reduseringen var ett faktum, samma siffror som anfallet för Västerås, 3-1.
Norén åkte ut precis efter målet och Västerås fick PP. Då var det återigen reduserad, 3-2, när Jonas Emmerdahl fick pucken i slottet, snurrade runt och sköt, mål.
Matchen höll på att glida Leksand ur händerna, Västerås hade, i och med målen, tagit sig in i matchen och var i allra högsta grad med i densamma, efter Leksands fenomenala inledande period.
Fenomenalt var det då rakt inte nu, för nu var det Västerås som styrde spelet, skapade lägena och fick med sig utvisningarna. Olimb åkte ut för Hooking och Gurkorna fick ett nytt PP. Där pressade man på bra och fick ett jätteläge, som dock tog i ribban, varefter Bergenström sköt i stolpen för Leksand, strax efter att man blivit fulltaliga.
Det var fortsatt slarv från Leksand, vilket höll på att ge Västerås en kvitering, men Hanses var bra med och ställningen 3-2 stods sig perioden ut.
Juniorkedjan, eller, som man numera kan benämna den, KAK-kedjan fortsatte att kriga på i inledningen av sista perioden och fick utdelning. Andersén sköt, Sperrle räddade, returen ut till Norén, som sköt, Sperrle släppte retur igen och där var Jon Knuts, som kunde slå in 4-2 för Leksand!
Västerås bet sig dock alltjämt kvar i matchen och fick sina lägen, bl.a. när Bibic hade skjutit och Sperrle släppt retur, som västeråsaren fick tag i och kom fri, men inget mål där. Även Leksand hade sina lägen, men inga jättechanser, inte förrän Gabriel Karlsson kunde slå in 5-2 i öppen kasse, 36 sekunder från slutet, efter att både Martin Karlsson och Ken-André Olimb suttit utvisade 2 minuter var och där Västerås tagit timeout och gjort allt som stod i deras makt för att komma ikapp, men icke.
Leksand vinner alltså med 5-2 och revanscherar sig betydligt mot torsdagens drabbning med Oskarshamn. Oskarshamn, som under fredagen föll mot Örebro med hela 6-2.
Under den avslutande matchen av turneringen hade något färre åskådare letat sig till hallen, närmre bestämt 2753 st.
Det var Leksand som öppnade bäst även i denna match, även om Aulin, som vi alla blåvita känner igen sedan förra säsongen, fick ett bra läge i inledningen. Ett desto bättre läge fick dock Bergenström, som lyckades missa helt öppet mål!
Istället fick Örebro matchens 1:a powerplay, men Leksands box var mycket stabil och trots att Conny Strömberg och grabbarna pressade på, skapade man inga större farligheter, utan Leksand kunde klara av det och bli fulltaliga.
Prestberg, som hade varit ruskigt anonym under helgen och som också fortsatte med det denna matchen, försökte dock få iväg ett skott, men det var inga problem för Andro Michel i Örebrokassen, numera, efter sina år i Bofors. Problem fick han däremot med Timanders skott, som han räddade utan att egentligen veta om det, men ännu värre skulle det bli, för strax innan paus tryckte Jon Knuts in 1-0 för Leksand, via Michels benskydd!
2:a perioden inleddes med ett litet övertag för Leksand, men man hade svårt att få till några bra lägen. Lite mer ytor blev det när Källström och Kåberg åkte ut 2min var för Roughing, men inte heller då lyckades något av lagen skapa några större farligheter. Örebro fick dock en gratischans strax efter att båda lagen blivit fulltaliga, när Anderséns rensning inte riktigt gick som den skulle och Örebro kom 2 mot 1. Holmström, som stod matchen till ära, gjorde dock en riktigt fin räddning på Wiklanders skott.
Han fortsatte att storspela när Örebro fortsatte att trycka på. Peter Andersson försökte forsera in pucken, men lyckades inte. Istället åkte han på en rejäl smäll nere i sarghörnet där Leksand gör entré. Dörren öppnades och Andersson låg kvar, men reste sig efter en stund och fick applåder av publiken.
Mycket riktigt försökte man åtgärda sargproblemet, för det var 3:E gången på lika många matcher båsdörren där öppnades. Processen blev långdragen, men slutligen kunde man köra igång igen. Det bar sig dock inte bättre än att Bergenström åkte ut för High stick och Örebro fick PP.
Det gjorde man bra, men Holmström fortsatte att storspela i kassen och istället kunde Olimb få friläge i BP, men fick inte till skottet. Istället var man tvungen att avbryta perioden efter drygt 15min, då man ansåg att båsdörren var tvungen att ses över ordentligt. Helt rätt där. Det är trots allt en säkerhetsgrej.
3:e perioden, som nu blev 5min längre än normalt, eller om man så vill, 2:a, som spelades av varefter 3:e tog vid direkt, inleddes bäst av Leksand, där Jakob De La Rose, sköt ett skott som Michel höll på att tappa in, varefter Bergenström återigen missade helt öppet läge.
Markus Weinstock, som vi leksingar också känner igen, åkte ut för Charging och Leksand fick PP. Man snurrade på bra och Prestberg sköt ett skott som vållade lite problem för Michel, men ingen större fara och Örebro kunde bli fulltaliga, samtidigt som Weinis fick pucken och slog in 1-1 från ena tekningscirkeln, direkt från utvisningsbåset.
Leksand fick därefter mest försvara sig, när Örebro tryckte på ordentligt. Weinstock fick bl.a. ett jätteläge igen, öppet mål, men pucken studsade tursamt över klubban vid skottögonblicket. Man fortsatte dock att trycka på för ett ledningsmål, men Holmström fortsatte att spela bra och istället kom Janohls fri med Michel, men fick inte till skottet. Även Tobias Forsberg kom fri i slottet, efter pass av nyss nämnde Janohls, men Michel var med på den.
Leksand åt sig som sagt in mer och mer i perioden igen och fick dessutom PP, när Conny Strömberg slog av Timanders klubba. Powerplayet var bra, Bergenström fick iväg några halvfarliga skott, men michel var bra i mål och Örebro kunde bli fulltaliga.
Leksand fortsatte dock att trycka på och man fick med sig ytterligare en utvisning när Jens Skålberg åkte ut. Nu fick man dock inte till det lika bra och Örebro kunde rensa och klara av det hela temligen enkelt.
Inget avgörande föll i full tid, så 5min sudden väntade. Där var det Örebro som öppnade bäst och fick också PP när Jakob De La Rose åkte ut för Leksand. Boxen var dock bra, samtidigt som Holmström gjorde några kvalifiserade räddningar. Tyvärr kunde dock, återigen, Markus Weinstock näta för Örebro, som därmed gick segrande ur den kampen med 2-1 efter sudden.
I den andra matchen slog Västerås Oskarshamn med hela 6-0, vilket innebär att tabellen för CO-cup 2011 skrevs enligt följande:
1, Västerås 6p +7
2, Örebro 5p +1
3, Leksand 4p -1
4, Oskarshamn 3p -7
Första matchen i Tegera arena för säsongen besöktes symboliskt nog av precis 1919 åskådare.
Efter att isen strulat litegrann kom man äntligen igång med matchen och det var Leksand som öppnade bäst, när Rafl fick ett fint läge direkt, men kom tyvärr för nära Davenport i Oskarshamnskassen.
Spelet svängde fram och tillbaka, men med lite fördel Leksand, som också fick matchens 1:a PP när en oskarshamnare åkte ut för Elbowing.
Bergenström höll sånär på att ge Leksand ledningen i PP när han styrde ett skott från Janohls, men fick tyvärr lite för dålig träff på pucken. Också Deilert gjorde det svårt för Davenport och strax efter att Oskarshamn blivit fulltaliga igen blev han även helt ren framför Oskarshamnskassen, men Olimb missade tyvärr den möjligheten, efter att Deilert passat honom.
Istället var det Oskarshamn som fick möjligheten i PP, dock helt utan resultat. Leksands box var mycket bra och Oskarshamn fick kämpa för att ens komma in i zon.
Nej, det var Leksand för hela slanten i den inledande perioden, men Davenport räddade kvar Oskarshamn i matchen. Han gjorde bl.a. en jätteräddning när Bergenström i princip fick öppet mål, men Davenport hann på något vänster över och räddade skottet.
Leksand spelade tryggt och säkert, förutom när Norén höll på att ställa till det när han tappade pucken i egen zon, men leksingar hann dit och redde upp det hela. Man fick även ytterligare ett PP innan perioden var slut, t.o.m. i spel 5 mot 3, dock utan resultat.
2:a perioden började som i stort sätt hela den 1:a artade sig, nämligen att Leksand pressade på för ett ledningsmål, men Davenport storspelade och räddade bl.a. ett jätteläge för Janohls och 2 halvfrilägen från Bergenström. Tobias Forsberg fick även han ett jätteläge, men prickade stolpen!
Leksand ägde även denna perioden och även Filip Forsberg fick närapå ett friläge, efter att strax innan brilierat med ett solonummer, som tyvärr bröts i sista stund.
Trots det klara övertaget för Leksand var det Oskarshamn som kunde ta ledningen, genom nyförvärvet Morten Poulsen. Orättvist så det skriker om det, men som sagts många gånger tidigare, vem har sagt att hockey är logiskt?
Bara minuten senare fick man också, något tursamt, in 0-2. Som sagt, hockey är inte logiskt. Det var Leksand som hade ägt i stort sätt hela matchen, och här fick man också utdelning, när Henric Andersén kunde redusera för Leksand. Snacka om ketchupeffekten där, 3 mål på mindre än 4 minuter.
Sista perioden inleddes med en mönsterbrytare jämt mot tidigare perioder, för nu var det Oskarshamn som tryckte på, men det var Leksand som fick PP, när Stefan Öhman åkte ut. Dock var det Oskarshamn som gjorde mål, 1-3 i boxplay. Ett distinkt handledsskott rakt upp i krysset.
Var takterna från 1:a och 2:a perioden hade tagit vägen var det ingen som visste, men klart var i vilket fall att de inte fanns där. Leksand hade visserligen mycket puck, men skapade inga lägen. Man skulle dock få ytterligare ett PP, men återigen var det Oskarshamn som stod för målen. 1-4, även det i BP. 2 mål bakåt i powerplay under samma match, det är allt annat än okej!
Leksand ryckte dock upp sig litegrann, Timanders skott var nära på att styras i mål och Olimb var även han framme och högg på returerna från Davenport, men han var fortsatt trygg i kassen och Oskarshamn spelade mest av det hela, när Leksand inte fick någon utdelning för slitet.
Seger för Oskarshamn med 4-1 alltså och i den andra matchen besegrade något överraskande Västerås Örebro med hela 5-1.
Under fredagen hade hela 2925 åskådare letat sig till Tegera arena, faktiskt fler än under sista matchen för förra säsongen, som dessutom var ett daladerby.
Inledningen av matchen var ganska avvaktande, med något övertag för Leksand, där Andersén fick ett fint läge, efter pass av Bibic, men han valde tyvärr att passa.
Passa gjorde dock inte Olimb, som kom fri och satte 1-0 för Leksand, efter drygt 7 minuter. Deilert noterades för assist där och jag tror det var hans 1:a poäng i Leksandströjan.
Mer mål skulle det dock bli, bara minuterna senare, när Västerås åkte på en utvisning och Leksand fick spela PP. Då lyckades ingen annan än Bergakungen själv, Jens Bergenström, trycka in 2-0 för Leksand!
Kändisen som bråkade med JLGP förra säsongen, Viktor Mårtensson, åkte strax därefter ut 2 minuter och Leksand fick återigen spela PP. Det var ett bra sådant, där Olimb först sköt mot en skymd sperrle, men skottet gick utanför. Sedan drog dock Timander på ett skott från blå, likt Huokkos gamla godingar, och det var 3-0!
Västerås åkte på ytterligare en utvisning, men Leksand skapade inga större farligheter under det powerplayet och en riktigt bra period var till enda.
Filip Forsberg, som kommer bli en oerhört viktig pjäs i år om han fortsätter såhär, var fortsatt bra med i 2:a perioden, fick ett jätteläge direkt, men Sperrle höll den. Även Gabbe Karlssons skott tog han något turligt med axeln, varefter Västerås var nära en redusering när Hanses var helt borta i mål, men en leksing hann dit och räddade situationen.
Man skulle dock få utdelning, efter att ovan nämnde Filip Forsberg tappat puck och Västerås kommit 3 mot 1. Då var det inte mycket för Hanses att göra och reduseringen var ett faktum, samma siffror som anfallet för Västerås, 3-1.
Norén åkte ut precis efter målet och Västerås fick PP. Då var det återigen reduserad, 3-2, när Jonas Emmerdahl fick pucken i slottet, snurrade runt och sköt, mål.
Matchen höll på att glida Leksand ur händerna, Västerås hade, i och med målen, tagit sig in i matchen och var i allra högsta grad med i densamma, efter Leksands fenomenala inledande period.
Fenomenalt var det då rakt inte nu, för nu var det Västerås som styrde spelet, skapade lägena och fick med sig utvisningarna. Olimb åkte ut för Hooking och Gurkorna fick ett nytt PP. Där pressade man på bra och fick ett jätteläge, som dock tog i ribban, varefter Bergenström sköt i stolpen för Leksand, strax efter att man blivit fulltaliga.
Det var fortsatt slarv från Leksand, vilket höll på att ge Västerås en kvitering, men Hanses var bra med och ställningen 3-2 stods sig perioden ut.
Juniorkedjan, eller, som man numera kan benämna den, KAK-kedjan fortsatte att kriga på i inledningen av sista perioden och fick utdelning. Andersén sköt, Sperrle räddade, returen ut till Norén, som sköt, Sperrle släppte retur igen och där var Jon Knuts, som kunde slå in 4-2 för Leksand!
Västerås bet sig dock alltjämt kvar i matchen och fick sina lägen, bl.a. när Bibic hade skjutit och Sperrle släppt retur, som västeråsaren fick tag i och kom fri, men inget mål där. Även Leksand hade sina lägen, men inga jättechanser, inte förrän Gabriel Karlsson kunde slå in 5-2 i öppen kasse, 36 sekunder från slutet, efter att både Martin Karlsson och Ken-André Olimb suttit utvisade 2 minuter var och där Västerås tagit timeout och gjort allt som stod i deras makt för att komma ikapp, men icke.
Leksand vinner alltså med 5-2 och revanscherar sig betydligt mot torsdagens drabbning med Oskarshamn. Oskarshamn, som under fredagen föll mot Örebro med hela 6-2.
Under den avslutande matchen av turneringen hade något färre åskådare letat sig till hallen, närmre bestämt 2753 st.
Det var Leksand som öppnade bäst även i denna match, även om Aulin, som vi alla blåvita känner igen sedan förra säsongen, fick ett bra läge i inledningen. Ett desto bättre läge fick dock Bergenström, som lyckades missa helt öppet mål!
Istället fick Örebro matchens 1:a powerplay, men Leksands box var mycket stabil och trots att Conny Strömberg och grabbarna pressade på, skapade man inga större farligheter, utan Leksand kunde klara av det och bli fulltaliga.
Prestberg, som hade varit ruskigt anonym under helgen och som också fortsatte med det denna matchen, försökte dock få iväg ett skott, men det var inga problem för Andro Michel i Örebrokassen, numera, efter sina år i Bofors. Problem fick han däremot med Timanders skott, som han räddade utan att egentligen veta om det, men ännu värre skulle det bli, för strax innan paus tryckte Jon Knuts in 1-0 för Leksand, via Michels benskydd!
2:a perioden inleddes med ett litet övertag för Leksand, men man hade svårt att få till några bra lägen. Lite mer ytor blev det när Källström och Kåberg åkte ut 2min var för Roughing, men inte heller då lyckades något av lagen skapa några större farligheter. Örebro fick dock en gratischans strax efter att båda lagen blivit fulltaliga, när Anderséns rensning inte riktigt gick som den skulle och Örebro kom 2 mot 1. Holmström, som stod matchen till ära, gjorde dock en riktigt fin räddning på Wiklanders skott.
Han fortsatte att storspela när Örebro fortsatte att trycka på. Peter Andersson försökte forsera in pucken, men lyckades inte. Istället åkte han på en rejäl smäll nere i sarghörnet där Leksand gör entré. Dörren öppnades och Andersson låg kvar, men reste sig efter en stund och fick applåder av publiken.
Mycket riktigt försökte man åtgärda sargproblemet, för det var 3:E gången på lika många matcher båsdörren där öppnades. Processen blev långdragen, men slutligen kunde man köra igång igen. Det bar sig dock inte bättre än att Bergenström åkte ut för High stick och Örebro fick PP.
Det gjorde man bra, men Holmström fortsatte att storspela i kassen och istället kunde Olimb få friläge i BP, men fick inte till skottet. Istället var man tvungen att avbryta perioden efter drygt 15min, då man ansåg att båsdörren var tvungen att ses över ordentligt. Helt rätt där. Det är trots allt en säkerhetsgrej.
3:e perioden, som nu blev 5min längre än normalt, eller om man så vill, 2:a, som spelades av varefter 3:e tog vid direkt, inleddes bäst av Leksand, där Jakob De La Rose, sköt ett skott som Michel höll på att tappa in, varefter Bergenström återigen missade helt öppet läge.
Markus Weinstock, som vi leksingar också känner igen, åkte ut för Charging och Leksand fick PP. Man snurrade på bra och Prestberg sköt ett skott som vållade lite problem för Michel, men ingen större fara och Örebro kunde bli fulltaliga, samtidigt som Weinis fick pucken och slog in 1-1 från ena tekningscirkeln, direkt från utvisningsbåset.
Leksand fick därefter mest försvara sig, när Örebro tryckte på ordentligt. Weinstock fick bl.a. ett jätteläge igen, öppet mål, men pucken studsade tursamt över klubban vid skottögonblicket. Man fortsatte dock att trycka på för ett ledningsmål, men Holmström fortsatte att spela bra och istället kom Janohls fri med Michel, men fick inte till skottet. Även Tobias Forsberg kom fri i slottet, efter pass av nyss nämnde Janohls, men Michel var med på den.
Leksand åt sig som sagt in mer och mer i perioden igen och fick dessutom PP, när Conny Strömberg slog av Timanders klubba. Powerplayet var bra, Bergenström fick iväg några halvfarliga skott, men michel var bra i mål och Örebro kunde bli fulltaliga.
Leksand fortsatte dock att trycka på och man fick med sig ytterligare en utvisning när Jens Skålberg åkte ut. Nu fick man dock inte till det lika bra och Örebro kunde rensa och klara av det hela temligen enkelt.
Inget avgörande föll i full tid, så 5min sudden väntade. Där var det Örebro som öppnade bäst och fick också PP när Jakob De La Rose åkte ut för Leksand. Boxen var dock bra, samtidigt som Holmström gjorde några kvalifiserade räddningar. Tyvärr kunde dock, återigen, Markus Weinstock näta för Örebro, som därmed gick segrande ur den kampen med 2-1 efter sudden.
I den andra matchen slog Västerås Oskarshamn med hela 6-0, vilket innebär att tabellen för CO-cup 2011 skrevs enligt följande:
1, Västerås 6p +7
2, Örebro 5p +1
3, Leksand 4p -1
4, Oskarshamn 3p -7
Kommentarer
Trackback
