Modo vann rättvist igen
Dags för den 2:a matchen i det här direktkvalet för Leksands del. Den 1:a matchen slutade som bekant klara 5-0 till Modo och Leksand var tvunget att stäppa upp flera steg om man ens skulle ha en chans i den här matchserien.
Det gjorde man inte. Åtminstone inte till en början, för efter knappt 5 minuter kunde Emil Pettersson göra 0-1 för Modo och det var just de där unga svenska spelarna i Modo som Leksand var tvungna att få stopp på.
0-2 kom några minuter senare, efter att Oskar Lang, som var en av de bättre leksingarna i förra matchen, åkte ut för en tripping. Då passade Pär-Åge Skröder på att göra 0-2.
I 2:a perioden fick Leksand 2 chanser i powerplay, men återigen, precis som i 1:a matchen, såg det väldigt tamt och uddlöst ut. Man visade inte alls upp samma spel som mot Mora och Tingsryd i de tidigare slutspelsserie och playoffmatcherna. Modo var helt enkelt ett nummer eller två för stora och Leksand hade faktiskt inte mycket att säga till om. Det enda som höll SHL-klass på hemmalaget var publiken, som utan tvekan var bättre och mer högljud än den i Övik, men tyvärr hjälper ju inte det för att vinna några matcher, även om det kan vara tungan på vågen i vissa jämna matcher. Här var det dock inte särskilt jämnt, åtminstone inte efter 2 spelade perioder. Modo var helt enkelt lite för bra för Leksand, eller om det var Leksand som inte kom upp i nivå i den här matchen heller, även om man faktiskt ledde skotten med 23-15 efter 2 spelade perioder.
Leksand fortsatte att försöka i upptakten av den 3:e perioden, men återigen hade man inte marginalerna med sig, precis som senast. Montpetit hade ett fint läge, Frögren likaså, men hans skott smet under armen på Reideborn och utanför stolpen, Lukas Ericssons styrning gick precis utanför stolpen och ja, man hade helt enkelt inte marginalerna med sig. Det var dock inte det som var avgörande. Nej, framförallt var Modo ett, om inte två, snäpp för stora för Leksand, också den här kvällen.
Positiva tendenser fanns dock i 3:e perioden, när Leksand visade upp en helt annan aggressivitet än i de 2 tidigare perioderna. Man skapade också betydligt fler bra chanser och det var sannerligen inte långt bort vid ett par tillfällen, som synes ovan, men pucken ville inte in i nät bakom Reideborn. Istället kunde Modo kontra in 0-3. fillpula till Viktor Olofsson, som drog till direkt. Otagbart för Tuohimaa, som gjorde det bra i mål förra matchen när han byttes in och som väl egentligen inte hade varit dålig här heller, men Modo var ruskigt effektiva när man fick lägena.
1-2 hade man behövt där. då hade matchen kunnat utvecklas på ett helt annat sätt. Nu blev det 0-3 och matchen var väl i princip stängd, för det återstod 9 minuter och det skulle till mycket, väldit mycket, om Leksand skulle göra 3 mål på 9 minuter, när man hittills inte hade gjort ett enda mål på 111 minuter.
Man hade alltså nästan spelat i 6 perioder och Leksand hade inte gjort ett enda mål på Modo än så länge. Därför plockade man tuohimaa med 6 minuter kvar att spela, för att iaf göra någonting och försöka att spräcka målnollan, om inte annat inför kommande matcher. Att känna att man iaf kan göra mål på detta Modo, det skulle nog göra väldigt mycket för självförtroendet. För, som det är nu, då skjuter man inte. Det märks att självförtroendet har fått sig en törn, för man skjuter inte, inte ens när man får jättelägen. Då väljer man att passa istället.
Det kom inget Leksandsmål. Modo gjorde 0-4 i öppen kasse och det var inget snack om saken. Det mesta är redan sagt. Modo var helt enkelt för bra i den här matchen också.
Modo har nu 2-0 i matcher.
Visst, inget är klart än, men uppförsbacken är väldigt, väldigt brant för Leksand nu. Det känns inte riktigt som att man släpper loss, spelar sådär lugnt och tryggt som man kan göra. Det blir väldigt stressigt, virrigt och osäkert. Må hända att det är Modo som gör Leksand sämre, men man kan ju. Det gäller bara att släppa loss.
0-9 i mål på 2 matcher är inte heller särkilt bra.
Det är bara att inse att det ska till ett smärre under om Leksand ska vända på det här.
Lite besviken är jag å ena sidan, men å andra sidan inte. klart jag hade hoppats på en jämnare och tuffare matchserie, i synnerhet med tanke på att Leksand har varit nere i skiten och vänt och egentligen bara har allt att vinna nu mot Modo, för att man över huvud taget har nått såhär långt, det är en bragd bara det. Det är just därför jag inte är besviken å andra sidan. För att man ens har nått såhär långt, med tanke på hur det såg ut efter halva grundserien, det är en ren bragd. så jag är väldigt delad kan man väl säga, men hur det än går nu under de kommande matcherna, kom igen nu vitablå och avsluta säsongen med flaggan i topp!
Det gjorde man inte. Åtminstone inte till en början, för efter knappt 5 minuter kunde Emil Pettersson göra 0-1 för Modo och det var just de där unga svenska spelarna i Modo som Leksand var tvungna att få stopp på.
0-2 kom några minuter senare, efter att Oskar Lang, som var en av de bättre leksingarna i förra matchen, åkte ut för en tripping. Då passade Pär-Åge Skröder på att göra 0-2.
I 2:a perioden fick Leksand 2 chanser i powerplay, men återigen, precis som i 1:a matchen, såg det väldigt tamt och uddlöst ut. Man visade inte alls upp samma spel som mot Mora och Tingsryd i de tidigare slutspelsserie och playoffmatcherna. Modo var helt enkelt ett nummer eller två för stora och Leksand hade faktiskt inte mycket att säga till om. Det enda som höll SHL-klass på hemmalaget var publiken, som utan tvekan var bättre och mer högljud än den i Övik, men tyvärr hjälper ju inte det för att vinna några matcher, även om det kan vara tungan på vågen i vissa jämna matcher. Här var det dock inte särskilt jämnt, åtminstone inte efter 2 spelade perioder. Modo var helt enkelt lite för bra för Leksand, eller om det var Leksand som inte kom upp i nivå i den här matchen heller, även om man faktiskt ledde skotten med 23-15 efter 2 spelade perioder.
Leksand fortsatte att försöka i upptakten av den 3:e perioden, men återigen hade man inte marginalerna med sig, precis som senast. Montpetit hade ett fint läge, Frögren likaså, men hans skott smet under armen på Reideborn och utanför stolpen, Lukas Ericssons styrning gick precis utanför stolpen och ja, man hade helt enkelt inte marginalerna med sig. Det var dock inte det som var avgörande. Nej, framförallt var Modo ett, om inte två, snäpp för stora för Leksand, också den här kvällen.
Positiva tendenser fanns dock i 3:e perioden, när Leksand visade upp en helt annan aggressivitet än i de 2 tidigare perioderna. Man skapade också betydligt fler bra chanser och det var sannerligen inte långt bort vid ett par tillfällen, som synes ovan, men pucken ville inte in i nät bakom Reideborn. Istället kunde Modo kontra in 0-3. fillpula till Viktor Olofsson, som drog till direkt. Otagbart för Tuohimaa, som gjorde det bra i mål förra matchen när han byttes in och som väl egentligen inte hade varit dålig här heller, men Modo var ruskigt effektiva när man fick lägena.
1-2 hade man behövt där. då hade matchen kunnat utvecklas på ett helt annat sätt. Nu blev det 0-3 och matchen var väl i princip stängd, för det återstod 9 minuter och det skulle till mycket, väldit mycket, om Leksand skulle göra 3 mål på 9 minuter, när man hittills inte hade gjort ett enda mål på 111 minuter.
Man hade alltså nästan spelat i 6 perioder och Leksand hade inte gjort ett enda mål på Modo än så länge. Därför plockade man tuohimaa med 6 minuter kvar att spela, för att iaf göra någonting och försöka att spräcka målnollan, om inte annat inför kommande matcher. Att känna att man iaf kan göra mål på detta Modo, det skulle nog göra väldigt mycket för självförtroendet. För, som det är nu, då skjuter man inte. Det märks att självförtroendet har fått sig en törn, för man skjuter inte, inte ens när man får jättelägen. Då väljer man att passa istället.
Det kom inget Leksandsmål. Modo gjorde 0-4 i öppen kasse och det var inget snack om saken. Det mesta är redan sagt. Modo var helt enkelt för bra i den här matchen också.
Modo har nu 2-0 i matcher.
Visst, inget är klart än, men uppförsbacken är väldigt, väldigt brant för Leksand nu. Det känns inte riktigt som att man släpper loss, spelar sådär lugnt och tryggt som man kan göra. Det blir väldigt stressigt, virrigt och osäkert. Må hända att det är Modo som gör Leksand sämre, men man kan ju. Det gäller bara att släppa loss.
0-9 i mål på 2 matcher är inte heller särkilt bra.
Det är bara att inse att det ska till ett smärre under om Leksand ska vända på det här.
Lite besviken är jag å ena sidan, men å andra sidan inte. klart jag hade hoppats på en jämnare och tuffare matchserie, i synnerhet med tanke på att Leksand har varit nere i skiten och vänt och egentligen bara har allt att vinna nu mot Modo, för att man över huvud taget har nått såhär långt, det är en bragd bara det. Det är just därför jag inte är besviken å andra sidan. För att man ens har nått såhär långt, med tanke på hur det såg ut efter halva grundserien, det är en ren bragd. så jag är väldigt delad kan man väl säga, men hur det än går nu under de kommande matcherna, kom igen nu vitablå och avsluta säsongen med flaggan i topp!
Kommentarer
Trackback
