Tänk om...
Efter gårdagens derbyseger mot Mora, vilka alltid är lika härliga att vinna, är vi nu också som sagt även i teorin klara för slutspelsserien. Vi placerar oss på 4:e plats i tabellen och med 9 poäng kvar att spela om är det 10 poäng ner till Pantern under sträcket. Saken är alltså klar och den där slutspelsserien kommer bli enormt spännande att följa och jag kan trots allt inte låta bli att tänka ett steg längre. Tänk om...
...Vi lyckas vinna den och sedan slå ut Tingsryd/AIK i bäst av 3. Då är vi framme i direktkval och lär, som det ser ut nu, få möta Modo, som ligger näst sist i SHL.
Jag vill inte jinksa eller något, men jag kan ändå inte låta bli att hoppas, trots den urusla starten på säsongen, där vi faktiskt låg sist efter nästan halva grundserien. Med tanke på det så är jag nöjd över att bara ha nått såhär långt den här säsongen och räcker det inte hela vägen i slutspelsserien, då är jag, borde vara, ändå nöjd med säsongen, för vi har ändå stått för en enorm uppryckning, men ändå. Hoppet har trots allt tänts och även om det är en låång väg att vandra så finns chansen och kanske är det just det faktum jag nämnde här ovan, att vi redan har varit nere i den djupaste skiten och nu är på väg uppåt med en ordentlig trampolineffekt, som faktiskt talar för oss här mot slutet av säsongen.
Vi har hamnat i ett läge där vi definitivt inte brukar vara. Vi har allt att vinna. Annars brukar det alltid vara Leksand som är storfavoriter, media och allmänheten lägger en enorm press på oss, inte minst förra året, när vi kom som nästjumbo från SHL och ställdes mot Malmö i bäst av 7 matcher. Ett Malmö som hela tiden hade haft som uttalat mål att ta steget upp och det gjorde man ju också.
Folk har sagt att med det här nya systemet blir det betydligt svårare för lagen underifrån att ta steget upp, men det behöver nog inte alltid vara så. Att komma som ett vinnande lag nerifrån, i synnerhet som Leksand nu, som alltså redan har varit nere i den djupaste skiten och som nu är på väg uppåt med en ordentlig trampolineffekt, har allt att vinna mot ett slaget lag från SHL, där självförtroendet inte är vad det borde vara. Sedan beror det givetvis på en rad andra faktorer också, men rent psykologiskt har lagen underifrån en klar fördel skulle jag säga.
Tittar man på det rent statistiskt så har vinnaren av slutspelsserien, eller playoffserien, som den först hette när den introduserades 2013, lyckats bra i ett vidare kvalspel. Örebro vann den 2013, tog sista platsen i kvalserien då och vann sedan också den och tog steget upp, tillsammans med Leksand. 2014 vann Rögle slutspelsserien och var i slutänden bara ett fåtal plusmål från att ta 2:a platsen i kvalserien, som då istället togs av Djurgården. Rögle gjorde sedan samma sak förra året, då man också vann slutspelsserien och där det räckte hela vägen, mot ett redan sargat Västerås i bäst av 7 matcher.
I 2/3 fall än så länge har alltså vinnaren av slutspelsserien nått hela vägen upp i SHL och i det 3:e fallet var det oerhört nära att det räckte. Det lag som med andra ord vinner slutspelsserien lär ha goda chanser att gå hela vägen och tänk om...
...Vi bara lyckas krångla oss förbi slutspelsserien och faktiskt vinna den. Då tror jag att vad som helst kan hända. Samtidigt vill jag inte bygga upp för stora förväntningar heller, i synnerhet inte som säsongen har sett ut. Den började åt helvete, vi var borträknade och uträknade av typ alla, låg sist i Allsvenskan och det var t.o.m. prat om att vi skulle gå samma öde till mötes som Södertälje gjorde förra året, d.v.s. satsa mot SHL, men totalfloppa och istället åka ur Allsvenskan och ner i Hockeyettan.
I vilket fall vill jag som sagt inte bygga upp för stora förväntningar. Jag har hela tiden varit skeptisk till att vi skulle nå hela vägen redan den här säsongen, med i princip ett helt nytt lag. Det är inget jag har räknat med. Ge det två-tre säsonger, sedan kan vi vara med och leka på riktigt. Med starten av den här säsongen är jag nöjd med att vi ens har nått såhär långt och att vi nu är 4:a i tabellen, men ändå. Någonstans där inne börjar jag ändå hoppas och återigen, vi har allt att vinna i nuläget, så, varför inte? Kör bara kör!
...Vi lyckas vinna den och sedan slå ut Tingsryd/AIK i bäst av 3. Då är vi framme i direktkval och lär, som det ser ut nu, få möta Modo, som ligger näst sist i SHL.
Jag vill inte jinksa eller något, men jag kan ändå inte låta bli att hoppas, trots den urusla starten på säsongen, där vi faktiskt låg sist efter nästan halva grundserien. Med tanke på det så är jag nöjd över att bara ha nått såhär långt den här säsongen och räcker det inte hela vägen i slutspelsserien, då är jag, borde vara, ändå nöjd med säsongen, för vi har ändå stått för en enorm uppryckning, men ändå. Hoppet har trots allt tänts och även om det är en låång väg att vandra så finns chansen och kanske är det just det faktum jag nämnde här ovan, att vi redan har varit nere i den djupaste skiten och nu är på väg uppåt med en ordentlig trampolineffekt, som faktiskt talar för oss här mot slutet av säsongen.
Vi har hamnat i ett läge där vi definitivt inte brukar vara. Vi har allt att vinna. Annars brukar det alltid vara Leksand som är storfavoriter, media och allmänheten lägger en enorm press på oss, inte minst förra året, när vi kom som nästjumbo från SHL och ställdes mot Malmö i bäst av 7 matcher. Ett Malmö som hela tiden hade haft som uttalat mål att ta steget upp och det gjorde man ju också.
Folk har sagt att med det här nya systemet blir det betydligt svårare för lagen underifrån att ta steget upp, men det behöver nog inte alltid vara så. Att komma som ett vinnande lag nerifrån, i synnerhet som Leksand nu, som alltså redan har varit nere i den djupaste skiten och som nu är på väg uppåt med en ordentlig trampolineffekt, har allt att vinna mot ett slaget lag från SHL, där självförtroendet inte är vad det borde vara. Sedan beror det givetvis på en rad andra faktorer också, men rent psykologiskt har lagen underifrån en klar fördel skulle jag säga.
Tittar man på det rent statistiskt så har vinnaren av slutspelsserien, eller playoffserien, som den först hette när den introduserades 2013, lyckats bra i ett vidare kvalspel. Örebro vann den 2013, tog sista platsen i kvalserien då och vann sedan också den och tog steget upp, tillsammans med Leksand. 2014 vann Rögle slutspelsserien och var i slutänden bara ett fåtal plusmål från att ta 2:a platsen i kvalserien, som då istället togs av Djurgården. Rögle gjorde sedan samma sak förra året, då man också vann slutspelsserien och där det räckte hela vägen, mot ett redan sargat Västerås i bäst av 7 matcher.
I 2/3 fall än så länge har alltså vinnaren av slutspelsserien nått hela vägen upp i SHL och i det 3:e fallet var det oerhört nära att det räckte. Det lag som med andra ord vinner slutspelsserien lär ha goda chanser att gå hela vägen och tänk om...
...Vi bara lyckas krångla oss förbi slutspelsserien och faktiskt vinna den. Då tror jag att vad som helst kan hända. Samtidigt vill jag inte bygga upp för stora förväntningar heller, i synnerhet inte som säsongen har sett ut. Den började åt helvete, vi var borträknade och uträknade av typ alla, låg sist i Allsvenskan och det var t.o.m. prat om att vi skulle gå samma öde till mötes som Södertälje gjorde förra året, d.v.s. satsa mot SHL, men totalfloppa och istället åka ur Allsvenskan och ner i Hockeyettan.
I vilket fall vill jag som sagt inte bygga upp för stora förväntningar. Jag har hela tiden varit skeptisk till att vi skulle nå hela vägen redan den här säsongen, med i princip ett helt nytt lag. Det är inget jag har räknat med. Ge det två-tre säsonger, sedan kan vi vara med och leka på riktigt. Med starten av den här säsongen är jag nöjd med att vi ens har nått såhär långt och att vi nu är 4:a i tabellen, men ändå. Någonstans där inne börjar jag ändå hoppas och återigen, vi har allt att vinna i nuläget, så, varför inte? Kör bara kör!
Kommentarer
Trackback
