Självmål avgjorde på nytt, men den här gången åt rätt håll!
Den så viktiga matchen i Malmö arena, inför drygt 8000 åskådare, mindre än vad man trodde att det skulle bli.
Precis som i 1:a matchen uppe i Leksand var det de blåvita som öppnade bäst och Tomi Sallinen hade ett skott i stolpen redan efter någon minuts spel. Inget mål den gången och istället kunde Malmö ta över, ännu tidigare än man gjorde senast, då man också åt sig in i perioderna ju längre de gick, och efter knappt 5 minuters spel satt 1-0 i nät bakom Alsenfelt.
I samband med målet fick Toni Kähkönen matchstraff för en huvudtackling på Johan Björk, en omdiskuterad sådan, där det inte var helt tydligt att det var en checking to the head. Domarna dömde det iaf och 5 minuters boxplay väntade för Leksand. Inte alls den start man ville ha på den här matchen. 2-0 för Malmö här och det skulle vara tung, tung uppförsbacke och det saknades minsann inte chanser. Malmö var giftiga när de stack fram, men Leksand gjorde det bra i boxplay och var faktiskt nära en kvittering när Jon Knuts nästan fick öppet mål, men Niko hovinen gick vinnande ur den duellen.
Leksand klarade dock av det 5 minuter långa boxplayet, vilket så klart stärkte laget, som nu såg betydligt mer sammansvetsat ut än innan boxplayet, då det fortsatt såg lite ängsligt och tafatt ut, ungefär som i 1:a matchen. något mål fick man dock inte och det var fortsatt 1-0 efter den 1:a perioden.
I 2:a fortsatte matchen i samma stil. Det var Malmö som hade väldigt mycket puck och skapade mest, men Leksand kom in i det bättre än i 1:a perioden och tog faktiskt över matchen ganska rejält ju längre perioden gick. Man gick mycket mer rakt på än innan, gick på mål och spelade inte runt så mycket. Inte heller var det lika duttigt som innan. någon utdelning fick man dock inte, trots spel i powerplay.
Istället var det Malmö som från ingenstans kunde göra 2-0, direkt efter Leksands powerplay och mitt i bortalagets klart bästa press under hela matchen, precis som det har varit tidigare. Leksand har inte alls marginalerna med sig.
Mål skulle man dock få. I slutet av perioden fick man spela powerplay på nytt och den här gången tryckte man ner Malmöspelarna ordentligt mot Hovinen och till slut var Linus Hultström där och kunde reducera för Leksand, vilket gjorde att det var 2-1 inför sista perioden och Leksand var med i matchen igen.
I 3:e fortsatte Leksand att göra det bra. Man behöll ungefär samma spel som man hade hittat i 2:a perioden och tryckte stundtals tillbaka Malmöspelarna rejält i egen zon, men Hovinen var samtidigt väldigt bra i mål och höll emot. Tills det återstod 9 minuter. då höll sig Linus Hultström framme igen och mackade in 2-2 för Leksand, som nu hade momentum i matchen. Man fick dessutom powerplay bara minuter senare, när malmö drog på sig ett lagstraff för för många spelare på isen, ett misstag som kunde bli kostsamt. Onödigt, väldigt onödigt, särskilt när det bara återstod 7 minuter.
Leksands powerplay var bra, men Hovinen var strået vassare och det var alltjämt 2-2. Istället var det Leksand som höll på att klanta till det, när Daniel Josefsson tog en rejält onödig hakningsutvisning med 3 minuter kvar att spela. Oj, vilket gyllene läge för Malmö att avgöra matchen. Man tog också timeout och pressade rejält i sitt powerplay, men även Oscar Alsenfelt hade växt ju längre matchen gick och han stod emot och det var 2-2 efter 3 spelade perioder.
Övertid väntade alltså i Malmö arena. Isen skulle spolas och grejer och snacka om viktig övertid. Malmömål och man skulle ha 2-0 i matcher och uppförsbacken skulle då bli äldigt tung för Leksand. Leksandsmål och det sklle vara utjämnat till 1-1 i matcher och Leksand skulle ha tillbaka sin hemmaplansfördel i den här matchserien. Oj, oj, oj...
I beräkningarna skulle tas med att Leksand inte har vunnit sedan 27 januari. Man har spelat ett antal förlängningar och straffläggningar sedan dess, men förlorat samtliga. Malmö förlorade så sent som för 1 vecka sedan med 0-2 hemma mot Björklöven, men efter det vann man mot Bofors borta, Mora hemma och mot Leksand i söndags. Så statistiskt sett talade det för Malmö, men sett till matchen var det Leksand som både hade gjort 2-1 och 2-2, båda de 2 senaste målen. Viktiga minuter var det hursomhelst som väntade, väldigt viktiga minuter...
...Och spännande blev det. Med chanser åt båda håll var det vidöppet och omöjligt att avgöra hur utgången av matchen skulle sluta, men till slut, efter nästan 14 minuters spel, fick matchen en lika abrubt avslutning som senast. då var det Brian Connelly som blev otursfågel när pucken studade på honom och in bakom Alsenfelt och fram till 3-4 för Malmö. Nu var det Tomi sallinen som drog pucken mot mål, men sist på den var Fabian Brunnström, som ju gick just från Leksand till Malmö för bara någon månad sedan. Det ställde Hovinen och pucken gick i mål!
2-3-vinst för Leksand alltså och 1-1 i matchserien! 1:a segern sedan 27 januari. Nu får vi hoppa att jag får rätt, att många spärrar släppte i och med det här och så vänder vi det här och tar hem hela matchserien. Nu kör vi!!!
De övriga 2 matcherna får ni separat, troligtvis efter helgen, då jag är bortrest under densamma.
Precis som i 1:a matchen uppe i Leksand var det de blåvita som öppnade bäst och Tomi Sallinen hade ett skott i stolpen redan efter någon minuts spel. Inget mål den gången och istället kunde Malmö ta över, ännu tidigare än man gjorde senast, då man också åt sig in i perioderna ju längre de gick, och efter knappt 5 minuters spel satt 1-0 i nät bakom Alsenfelt.
I samband med målet fick Toni Kähkönen matchstraff för en huvudtackling på Johan Björk, en omdiskuterad sådan, där det inte var helt tydligt att det var en checking to the head. Domarna dömde det iaf och 5 minuters boxplay väntade för Leksand. Inte alls den start man ville ha på den här matchen. 2-0 för Malmö här och det skulle vara tung, tung uppförsbacke och det saknades minsann inte chanser. Malmö var giftiga när de stack fram, men Leksand gjorde det bra i boxplay och var faktiskt nära en kvittering när Jon Knuts nästan fick öppet mål, men Niko hovinen gick vinnande ur den duellen.
Leksand klarade dock av det 5 minuter långa boxplayet, vilket så klart stärkte laget, som nu såg betydligt mer sammansvetsat ut än innan boxplayet, då det fortsatt såg lite ängsligt och tafatt ut, ungefär som i 1:a matchen. något mål fick man dock inte och det var fortsatt 1-0 efter den 1:a perioden.
I 2:a fortsatte matchen i samma stil. Det var Malmö som hade väldigt mycket puck och skapade mest, men Leksand kom in i det bättre än i 1:a perioden och tog faktiskt över matchen ganska rejält ju längre perioden gick. Man gick mycket mer rakt på än innan, gick på mål och spelade inte runt så mycket. Inte heller var det lika duttigt som innan. någon utdelning fick man dock inte, trots spel i powerplay.
Istället var det Malmö som från ingenstans kunde göra 2-0, direkt efter Leksands powerplay och mitt i bortalagets klart bästa press under hela matchen, precis som det har varit tidigare. Leksand har inte alls marginalerna med sig.
Mål skulle man dock få. I slutet av perioden fick man spela powerplay på nytt och den här gången tryckte man ner Malmöspelarna ordentligt mot Hovinen och till slut var Linus Hultström där och kunde reducera för Leksand, vilket gjorde att det var 2-1 inför sista perioden och Leksand var med i matchen igen.
I 3:e fortsatte Leksand att göra det bra. Man behöll ungefär samma spel som man hade hittat i 2:a perioden och tryckte stundtals tillbaka Malmöspelarna rejält i egen zon, men Hovinen var samtidigt väldigt bra i mål och höll emot. Tills det återstod 9 minuter. då höll sig Linus Hultström framme igen och mackade in 2-2 för Leksand, som nu hade momentum i matchen. Man fick dessutom powerplay bara minuter senare, när malmö drog på sig ett lagstraff för för många spelare på isen, ett misstag som kunde bli kostsamt. Onödigt, väldigt onödigt, särskilt när det bara återstod 7 minuter.
Leksands powerplay var bra, men Hovinen var strået vassare och det var alltjämt 2-2. Istället var det Leksand som höll på att klanta till det, när Daniel Josefsson tog en rejält onödig hakningsutvisning med 3 minuter kvar att spela. Oj, vilket gyllene läge för Malmö att avgöra matchen. Man tog också timeout och pressade rejält i sitt powerplay, men även Oscar Alsenfelt hade växt ju längre matchen gick och han stod emot och det var 2-2 efter 3 spelade perioder.
Övertid väntade alltså i Malmö arena. Isen skulle spolas och grejer och snacka om viktig övertid. Malmömål och man skulle ha 2-0 i matcher och uppförsbacken skulle då bli äldigt tung för Leksand. Leksandsmål och det sklle vara utjämnat till 1-1 i matcher och Leksand skulle ha tillbaka sin hemmaplansfördel i den här matchserien. Oj, oj, oj...
I beräkningarna skulle tas med att Leksand inte har vunnit sedan 27 januari. Man har spelat ett antal förlängningar och straffläggningar sedan dess, men förlorat samtliga. Malmö förlorade så sent som för 1 vecka sedan med 0-2 hemma mot Björklöven, men efter det vann man mot Bofors borta, Mora hemma och mot Leksand i söndags. Så statistiskt sett talade det för Malmö, men sett till matchen var det Leksand som både hade gjort 2-1 och 2-2, båda de 2 senaste målen. Viktiga minuter var det hursomhelst som väntade, väldigt viktiga minuter...
...Och spännande blev det. Med chanser åt båda håll var det vidöppet och omöjligt att avgöra hur utgången av matchen skulle sluta, men till slut, efter nästan 14 minuters spel, fick matchen en lika abrubt avslutning som senast. då var det Brian Connelly som blev otursfågel när pucken studade på honom och in bakom Alsenfelt och fram till 3-4 för Malmö. Nu var det Tomi sallinen som drog pucken mot mål, men sist på den var Fabian Brunnström, som ju gick just från Leksand till Malmö för bara någon månad sedan. Det ställde Hovinen och pucken gick i mål!
2-3-vinst för Leksand alltså och 1-1 i matchserien! 1:a segern sedan 27 januari. Nu får vi hoppa att jag får rätt, att många spärrar släppte i och med det här och så vänder vi det här och tar hem hela matchserien. Nu kör vi!!!
De övriga 2 matcherna får ni separat, troligtvis efter helgen, då jag är bortrest under densamma.
Kommentarer
Trackback
