Ett enormt tryck i Cloetta center
Den bästa publiksiffran i Cloetta center såhär långt i år. 8376 åskådare. Majoriteten av publiken var så klart LHC:are, men det var inte lite blåvita fans på plats. Jag själv var på plats, min 1:a supporterresa någonsin och det var minst sagt välfyllt på bortastå.
Det var en jämn matchinledning med mycket känslor och högt tempo. Fler känslor än målchanser kan man lugnt säga.
Det var dock LHC som hade den hetaste chansen, men Oscar Alsenfelt gjorde en grym räddning på det skottet och det var 0-0 efter den 1:a perioden.
I den 2:a perioden var det en helt annan matchbild. Här var det målchanser åt båda håll och det var Leksand som skulle spräcka nollan först av de båda lagen. Patrik Hersley gjorde sitt 7:e mål för säsongen när han gav de blåvita ledningen, drygt 2 minuter in i perioden.
Tyvärr gav målet mer energi åt LHC än åt Leksand. Hemmalaget skruvade upp tempot, samtidigt som det var som att de blåvita slappnade av litegrann, som tränare Appelgren sa efter matchen. Det innebar att LHC kunde vända på steken genom 1-1 av Simon Hjalmarsson och 2-1 genom Mattias Beckman.
2 mål inom loppet av 2 minuter, men därefter ryckte Leksand upp sig litegrann, men lyckades inte få in någon kvittering innan pausvilan. Man släppte inte heller något bakåt, vilket innebar att det stod 2-1 på tavlan efter 2 spelade perioder.
2-1 är inga siffror i hockey och Leksand har kommit tillbaka i matcher tidigare under säsongen. Det skulle man dock inte göra här. Istället för ett snabbt 2-2-mål gjorde LHC 3-1 efter 01:55 av 3:e perioden.
Leksand var dock inte chanslösa. Man fortsatte att kriga och skapade flera bra chanser i spel 4 mot 4, men pucken ville inte in i nät bakom Engstrand i LHC-kassen. Istället kunde LHC göra 4-1, vilket var en rejäl kalldusch för de blåvita, som minuterna innan hade pressat på bra och var det lag som helt klart hade flest chanser. Skillnaden var att LHC satte sina chanser. Per Arlbrandt kunde göra 4-1 och sedan satte Christopher Fisch spiken i kistan när han gjorde 5-1 för LHC med knappt 5 minuter kvar att spela.
En klar seger för hemmalaget alltså, men på läktaren, där var det Leksand som helt klart gick segrande ur matchen. Ett enormt drag i Cloetta center och man höll igång hela matchen och en bra bit efter slutsignalen också, trots 5-1 på tavlan. Det gav inga poäng denna gången och LHC har förkrossande 11-2 i mål och 6/6 poäng mot Leksand såhär långt i år, men trots det bär vi med oss stoltheten. Stoltheten av att ha en sådan klack, ett sådant stöd, var vi än kommer. En klack som hörs och sjunger matcherna igenom, vad resultattavlan än visar. Det är häftigt. Vakten som släppte in/ut oss innan och efter matchen sa t.o.m. att vi borde komma hit och visa White lions hur en riktig klack ska låta. Bara det är ett betyg mer än nog. Att min hals har mått bättre är ännu ett tecken på att klacken är näst intill oslagbar i Sverige. Att sjunga konstant i 60 minuter tar på stämbanden, men oj så grymt kul det var! Detta var min 1:a supporterresa, men definitivt inte den sista!
I övriga matcher har det gått såhär:
Frölunda - Örebro 3-2 SD
Skellefteå - Brynäs 3-7
Färjestad - HV 71 3-5
AIK - Modo 0-1 SD
Växjö - Luleå 1-4
Örebro fortsätter att plocka poäng i Scandinavium. Man har nu mötts där 2 gånger den här säsongen och Örebro har tagit 4/6 poäng. Det är bra jobbat.
HV får vinna igen och närmar sig FBK i tabellen. Det är de båda som i nuläget ligger under kvalseriesträcket. 2 av giganterna i svensk hockey alltså. Tänk vilken kvalserie det skulle bli. HV, Färjestad, Karlskrona, Djurgården, Malmö och Bofors/Västerås. Häftigt är bara förnamnet!
Växjö hade ledningen med 1-0 efter 1:a perioden, men i 2:a vände Luleå och vann slutligen ganska komfortabelt med 4-1. Hade Växjö vunnit där hade man passerat Luleå i tabellen. Nu är Luleå 5 poäng före.
En 0-0-match även i SHL. Både Daniel Larsson och Linus ullmark höll nollan i ordinarie matchtid och Modo kunde slutligen ta med sig bonuspoängen där.
Vad hände då i Skellefteå? Ett totalt magplask för serieledarna. Grus i maskineriet. Uddlöshet. Ett lag som inte fungerade. Inte alls faktiskt. Åtminstone inte i 1:a perioden, för det var där matchen avgjordes. Brynäs gjorde 1-0 efter drygt 5 minuter. 2-0 kom efter 07:02. 3-0 satt i nät bakom Henrik Karlsson 16 sekunder senare, 07:18 in i matchen. Då fick Karlsson nog och Markus Svensson klev in mellan stolparna. Det gav effekt nästan direkt. Reduceringen kom 4 minuter senare, men innan perioden var över hann Brynäs med att göra 2 powerplaymål till och man hade alltså hela 5-1 efter 1:a perioden. 5-1! När Skellefteå släppte in 5 mål senast vet jag inte riktigt, än mindre 7 mål. Någon som har upplysningar om det?
HV 71 - Skellefteå 1-5
Tidigare i veckan fick dock SAIK vinna och HV förlora, igen. Toppen mot botten. Den här gången var det inget snack om saken. Skellefteå vann ganska säkert med 5-1.
Det var en jämn matchinledning med mycket känslor och högt tempo. Fler känslor än målchanser kan man lugnt säga.
Det var dock LHC som hade den hetaste chansen, men Oscar Alsenfelt gjorde en grym räddning på det skottet och det var 0-0 efter den 1:a perioden.
I den 2:a perioden var det en helt annan matchbild. Här var det målchanser åt båda håll och det var Leksand som skulle spräcka nollan först av de båda lagen. Patrik Hersley gjorde sitt 7:e mål för säsongen när han gav de blåvita ledningen, drygt 2 minuter in i perioden.
Tyvärr gav målet mer energi åt LHC än åt Leksand. Hemmalaget skruvade upp tempot, samtidigt som det var som att de blåvita slappnade av litegrann, som tränare Appelgren sa efter matchen. Det innebar att LHC kunde vända på steken genom 1-1 av Simon Hjalmarsson och 2-1 genom Mattias Beckman.
2 mål inom loppet av 2 minuter, men därefter ryckte Leksand upp sig litegrann, men lyckades inte få in någon kvittering innan pausvilan. Man släppte inte heller något bakåt, vilket innebar att det stod 2-1 på tavlan efter 2 spelade perioder.
2-1 är inga siffror i hockey och Leksand har kommit tillbaka i matcher tidigare under säsongen. Det skulle man dock inte göra här. Istället för ett snabbt 2-2-mål gjorde LHC 3-1 efter 01:55 av 3:e perioden.
Leksand var dock inte chanslösa. Man fortsatte att kriga och skapade flera bra chanser i spel 4 mot 4, men pucken ville inte in i nät bakom Engstrand i LHC-kassen. Istället kunde LHC göra 4-1, vilket var en rejäl kalldusch för de blåvita, som minuterna innan hade pressat på bra och var det lag som helt klart hade flest chanser. Skillnaden var att LHC satte sina chanser. Per Arlbrandt kunde göra 4-1 och sedan satte Christopher Fisch spiken i kistan när han gjorde 5-1 för LHC med knappt 5 minuter kvar att spela.
En klar seger för hemmalaget alltså, men på läktaren, där var det Leksand som helt klart gick segrande ur matchen. Ett enormt drag i Cloetta center och man höll igång hela matchen och en bra bit efter slutsignalen också, trots 5-1 på tavlan. Det gav inga poäng denna gången och LHC har förkrossande 11-2 i mål och 6/6 poäng mot Leksand såhär långt i år, men trots det bär vi med oss stoltheten. Stoltheten av att ha en sådan klack, ett sådant stöd, var vi än kommer. En klack som hörs och sjunger matcherna igenom, vad resultattavlan än visar. Det är häftigt. Vakten som släppte in/ut oss innan och efter matchen sa t.o.m. att vi borde komma hit och visa White lions hur en riktig klack ska låta. Bara det är ett betyg mer än nog. Att min hals har mått bättre är ännu ett tecken på att klacken är näst intill oslagbar i Sverige. Att sjunga konstant i 60 minuter tar på stämbanden, men oj så grymt kul det var! Detta var min 1:a supporterresa, men definitivt inte den sista!
I övriga matcher har det gått såhär:
Frölunda - Örebro 3-2 SD
Skellefteå - Brynäs 3-7
Färjestad - HV 71 3-5
AIK - Modo 0-1 SD
Växjö - Luleå 1-4
Örebro fortsätter att plocka poäng i Scandinavium. Man har nu mötts där 2 gånger den här säsongen och Örebro har tagit 4/6 poäng. Det är bra jobbat.
HV får vinna igen och närmar sig FBK i tabellen. Det är de båda som i nuläget ligger under kvalseriesträcket. 2 av giganterna i svensk hockey alltså. Tänk vilken kvalserie det skulle bli. HV, Färjestad, Karlskrona, Djurgården, Malmö och Bofors/Västerås. Häftigt är bara förnamnet!
Växjö hade ledningen med 1-0 efter 1:a perioden, men i 2:a vände Luleå och vann slutligen ganska komfortabelt med 4-1. Hade Växjö vunnit där hade man passerat Luleå i tabellen. Nu är Luleå 5 poäng före.
En 0-0-match även i SHL. Både Daniel Larsson och Linus ullmark höll nollan i ordinarie matchtid och Modo kunde slutligen ta med sig bonuspoängen där.
Vad hände då i Skellefteå? Ett totalt magplask för serieledarna. Grus i maskineriet. Uddlöshet. Ett lag som inte fungerade. Inte alls faktiskt. Åtminstone inte i 1:a perioden, för det var där matchen avgjordes. Brynäs gjorde 1-0 efter drygt 5 minuter. 2-0 kom efter 07:02. 3-0 satt i nät bakom Henrik Karlsson 16 sekunder senare, 07:18 in i matchen. Då fick Karlsson nog och Markus Svensson klev in mellan stolparna. Det gav effekt nästan direkt. Reduceringen kom 4 minuter senare, men innan perioden var över hann Brynäs med att göra 2 powerplaymål till och man hade alltså hela 5-1 efter 1:a perioden. 5-1! När Skellefteå släppte in 5 mål senast vet jag inte riktigt, än mindre 7 mål. Någon som har upplysningar om det?
HV 71 - Skellefteå 1-5
Tidigare i veckan fick dock SAIK vinna och HV förlora, igen. Toppen mot botten. Den här gången var det inget snack om saken. Skellefteå vann ganska säkert med 5-1.
Kommentarer
Trackback
